The Archives

Mycket på gång i Guinea

posted by:Anton Karlsson on

För den människa som aldrig varit i ett land där träden fäller sina löv, måste den svenska vintern verka besynnerlig. Träden ser ju döda ut och inget växer på marken.

För oss som vet, att om man bara skrapar lite på barken, märker man att träden är levande i allra högsta grad, för oss ter sig vintern kanske inte riktigt lika dramatisk. Ändå tycker många av oss att det är underbart när våren kommer. När mörkret får ge vika för ljuset och solstrålarna letar sig fram. När livet bryter fram och träden knoppas och signalerar att de faktiskt lever!

Vi är förundrade över vad Gud gör bland fulani-folket i västafrikanska Guinea! En strikt muslimsk folkgrupp där livet nu bryter fram. Under åren vi jobbat i Guinea har vi fått se fulanis komma till tro på Jesus i hundratal. Det har aldrig tidigare skett i världshistorien. Vi ser imamer vända om till Jesus. Sist jag befann mig i landet, gick stadens högste imam upp på scenen och berättade att Jesus gjort ett fysiskt helande i sin kropp och att han därför å alla muslimers vägnar välkomnar budskapet om Jesus till staden. Församlingar planteras efter varje kampanj i landet och i många av dem finns fulanis. Även om Guinea inte har fyra årstider, märker vi hur den andliga våren bryter fram i denna folkgrupp. Än så länge ser vi bara knopparna på träden, men vi vet att Guds planer sträcker sig längre.

Anton Karlsson

| Nyhetsbrevsartikel

Att hålla fast vid Jesus

posted by:Anton Karlsson on

I believe in Jesus Christ!” Så ropade en en muslimsk man rätt i ansiktet på mig efter att han kommit på vårar sista kampanjmöte och blivit helad ifrån smärtor. Jag ler tillbaka mot honom och kan inte göra annat än att prisa Gud för hans underbara gärningar!

I slutet av Mars hade jag, Simon Lundgren glädjen att får resa till Guinea tillsammans med Clara Johansson och Ellen Göthberg. Vi hade en kampanj i den muslimska staden Telimele. Där bor det drygt trettiotusen människor och det kristna antalet var knappa tio människor. I Telimele bor folkslaget Fulani som vi jobbar hårt med att försöka nå med evangelium just nu. De räknas som en av Afrikas största onådda folkgrupp på över trettiofem miljoner människor och de kristna är mycket få. Så det du nu kommer att läsa om får nog allt ses som ett under.

Första kvällen var det drygt tusen människor samlade på kampanjplatsen och responsen till Jesus var stor och flera mirakler skedde och rykten började gå. Antalet ökade till nästa kväll och det var stor glädje bland folket. Clara höll sin första kampanjpredikan och gensvaret var starkt. En stum flicka började tala efter förbön och hennes pappa stod helt mållös och kunde knappt förstå vad som hade hade skett när hans dotter försökte imitera Ellens Halleluja rop! Dagen efter blev dock tuffare. Vi började med seminarier för de få troende. Vid lunchtid började det ropas ut hot ifrån moskéerna till folket i Telimele att inte gå på våra möten. Antalet sjönk lite men vi var fortfarande glada över människorna som var där och trotsade uppmaningen från de muslimska ledarna. Under och tecken bekräftade ordet och tre döva vittnade om helande.

Antalet Fulani fortsatte att minska på kvällarna men det är otroligt stort att de som kom faktiskt vågade komma till mötena. Ellen höll också sin första kampanjpredikan den fjärde kvällen. Ett vackert mirakel som skedde var hur en man som varit döv på båda öronen blivit helad. Han kom fram tillsammans med sin syster som med rinnande tårar berättade för oss vad som hade hänt. När mannen var liten och gick i skolan hade han blivit slagen hårt i huvudet av en lärare och förlorat sin hörsel. Nu femtio år senare hade Jesus helat honomoch det var starkt att se både hans och systerns tacksamhet.

Sista dagen var det dags för söndagsgudstjänst och när vi kom till den lilla församlingen möttes vi nu av sextio människor i kyrkan. Församlingen som dagarna innan var knappt tio personer hade sannerligen fått tillväxt. Vi kände igen flera människor som varit uppe och vittnat om helande under kvällarna som nu satt och sjöng med i lovsången och började sin vandring tillsammans med Jesus! Detta är helt fantastiskt stort, särskilt bland en folkgrupp som Fulani.

På sista kvällsmötet predikade jag om att ge sitt liv till Jesus och hålla fast vid honom. Strax efter frälsningsbön och bön för sjuka började en muslimsk man ropa saker som lögnare och pekade på mig och började bete sig lite hotfullt. Våra lokala kontakter gick för att lugna ner honom och bad honom gå. Tillslut gick han därifrån och drygt en tredjedel av de kanske hundrafemtio Fulani som var där följde med honom. Det betyder alltså att runt hundra hade tagit till sig förkunnelsen och valde att hålla fast vid Jesus trots hot och grupptryck. Halleluja!

Tack för dina förböner. De planteras just nu nya församlingar i Telimele och jag vill be dig att vara med och be för de nya troende som valt Jesus. Det är inget enkelt beslut och de är medvetna om vad konsekvenserna kan bli av deras val. Vi tackar Gud för varje dyrbar människas rop efter frälsning och för varje mirakel.

Simon Lundgren

Vittnesbörd från teamet

När jag var 15 år åkte jag på min första missionsresa med Ung Missionär till Pazardzhik i Bulgarien. Mina förväntningar på resan var ungefär att få en rolig upplevelse och inget mer men Gud överträffade mina förväntningar något enormt och tände mitt hjärta för mission, att alla människor förtjänar en chans att få lära känna sin Pappa i himlen. Efter den resan har jag varje gång jag varit ute på missionsfältet de senaste åren känt en betryggande känsla av att jag är mitt i Guds vilja för mitt liv. Jag har bett om mer av Guds hjärta och han har krossat mitt hjärta för alla människor som ännu inte fått höra om Honom därför vill jag åka till de onådda. Jag har känt en tid nu att jag velat ta nästa steg med Jesus och gå lite längre utanför min bekvämlighetszon därför ville jag att åka med på kampanj. Valet att åka var inte självklart då jag kände mig för ung och oerfaren men Gud försäkrade mig om att Han vill använda mig och jag fick inse att det egentligen inte handlar om mig alls.

Så jag åkte på min första kampanj till Guinea till staden Telimele. Intrycken var många och första kvällen av kampanj blev jag helt tagen av Guds godhet och makt! Under hela kampanjen har vi fått se mirakel på mirakel i Jesu namn och människa efter människa som valt att ta emot Jesus i sina liv. Något som jag aldrig glömmer är kvällen då jag hade predikat, jag har aldrig någonsin förut känt mig så mitt i Guds vilja och så ledd av honom. Efter predikan kommer en man upp på scenen,tar tag i min arm och ser mig djupt i ögonen sedan säger han orden “I believe in Jesus Christ”. Det var nog det vackraste jag hört, han hade fått lämna av allt och möta Jesus och man såg att han var en ny strålande skapelse. Under hela kampanjen så fick vi se hur Gud totalt förvandlade Telimele med sin närvaro. Bördor lyftes av, döva fick höra, blinda fick se, folk kastade kryckor och dansade. Men framförallt så sträckte sig folk efter Jesus och bad till frälsning vilket var helt underbart att få bevittna.

Ellen Göthberg

Ända sedan jag blev frälst har jag haft ett särskilt hjärta för att nå muslimer med evangelium, att proklamera Ljuset på platser där mörkret fortfarande råder. Innan resan till Telimele, under mitt år som ledarträningselev, hade jag läst på en hel del om fulanifolket. Jag googlade och läste på Joshua Project om detta folk. ”Okej, de är strikta och missionerande muslimer… det är Afrikas största onådda folkgrupp… 35 miljoner människor … Så få procent kristna…” Men det blir en helt annan sak att åka till Guinea och träffa dem, prata med dem, krama dem. De är så mycket mer än bara siffror på Joshua Project! De är älskade, värdefulla människor skapta av och för Gud. Guds hjärta bultar för att detta folk ska få komma till insikt om Sanningen och att Sanningen ska få sätta dem fria. Få saker har berört mig på djupet så mycket som att få bjuda in till frälsning efter att ha predikat evangeliet om Jesus bland detta folk – och nästan varenda en gensvarar. Nästan varje fulanimuslim ”som är så omöjlig att nå”. De fick ge sitt första ”ja” till Jesus. Ljuset fick bryta igenom på denna mörka plats och Jesu namn fick bli ärat och upphöjt. Under kampanjen fick jag se i verkligheten vad jag bara sett i mitt inre, och det är något av det coolaste jag varit med om. För Gud är INGENTING omöjligt.

Clara Johansson

| Nyhetsbrevsartikel

Här går gränsen

posted by:Anton Karlsson on

Jesus säger i Apg 1:8 att vi ska bli Hans vittnen. Gränsen för uppdraget gick först vid det lilla Judeen, sedan gick den vid Samarien. Geografiskt tydligt och enkelt. Men sedan säger Jesus: ”och till jorden yttersta gräns! Var ligger det, när jorden är rund?

Gräns” är enligt Wikipedia: beteckning på något som skiljer två områden, konkreta eller abstrakta från varandra. Gränser märks normalt ut. En gräns skapar alltså två områden. Ett konkret innanför eller utanför. Konkret skillnad mellan en troende folkgrupp eller en onådd folkgrupp. Och där, just där går jordens yttersta gräns

Färsk forskning från 2018 (joshuaproject.com) avslöjar den chockerande sanningen att 2,64 miljarder kristna faktiskt lever tillsammans i städer och byar med hela 40% av världens icke-troende. Nästan hälften av världens icke-troende finns alltså inom geografiskt, språkligt, kulturellt och sociologiskt räckhåll för oss! Resten av de icke-troende har så få kristna i sin folkgrupp att de behöver hjälp, varav hälften av dem i sin tur inte har några troende alls ibland sig. Dessa är det Jesus talar om, vid jordens yttersta gräns. Idag vet vi exakt var den gränsen går. De är vår generation av kristnas allra viktigaste prioritet. Jag hoppas att din följdfråga nu blir ”Var finns dom? Vi måste ju dit!” Jo, majoriteten av dem bor i östra Asien, i Nord- och Västafrika samt i Mellanöstern. Förstår du nu varför du månad efter månad får läsa om Asien och Afrika i det här nyhetsbrevet? Det är inte slumpen eller allmän reslust som gör att Simon Lundgren, Ellen Göthberg och Clara Johansson just nu (27-31 mars) håller en kampanj för den onådda folkgruppen Fulani i staden Telimele, Guinea. Utan det handlar om strategi och lydnad gentemot orden om jordens yttersta gräns. Och själva orsaken till att Simon Lundgren och Nilson Fereira reser till Indiska Assam om tre veckor och håller ledarträning är att där finns en av världens högsta koncentration av onådda folkgrupper. Just de yttersta gränserna är orsaken till att Daniel Bäckerud med team om en månad landar med helikopter bland några av de sista onådda folkgrupperna på Afrikas ö, Madagaskar och varför jag och mitt team på fem personer samtidigt reser till en liten by utanför staden Dinajpur i Bangladesh.

Förstår du varför vi måste fortsätta vädja om din hjälp och ditt ekonomiska stöd? Det behövs en dubbel insats från våra understödjare för att nu klara detta. Vi står nämligen med tåspetsarna på jordens yttersta gräns!

Richard Lundgren

| Nyhetsbrevsartikel

Vittnesbörd från Tchad

posted by:Anton Karlsson on

Några av er kanske kommer ihåg att Alexander och jag planerade att åka till Tchad i juni månad förra året. Vi hade skickat våra pass till Tchads ambassad för att få visum, men posten slarvade bort våra pass. Resan fick ställas in och just då kändes det väldigt snöpligt.  Men när vi nu ser tillbaka kan vi bara säga: ”TACK Gud för att när du stänger en dörr så öppnar du ett fönster!” 

I februari tog jag tåget upp till Arlanda för att resa vidare till ett land som varken jag eller någon annan i Gå Ut Mission hade besökt tidigare. Tchad – ett land som har legat på våra hjärtan under ca. två år. Framförallt har Alexander Bervebrink påmint oss, om och om igen, hur gör vi med Tchad?

Detta var som en ”spejarresa” för Gå ut Mission. Jonas sa: ”Peter, ditt uppdrag är att ta reda på så mycket som möjligt på plats. Ta kontakt med kristna ledare från olika sammanhang, lyssna på vad de har att säga om situationen i landet. Låt dem berätta om sin vision, och presentera med hjälp av den helige ande vad vi i Gå ut mission gör och vad vill göra tillsammans med de troende i Tchad.” Det låter kanske enkelt, men jag vet med över 30 års missionserfarenhet att det inte alltid är så lätt.

Nåväl, Gud hade redan börjat sitt verk och gett oss en fantastisk kontakt, nämligen Leif Zetterlund. Leif är en Gudsman som verkat som missionär i Sudan i över 20 år. Sedan många år tillbaka arbetar han i Sahelregionen. Sahel ligger i Afrika, söder om Sahara. Området sträcker sig österut från Atlanten ända bort till Sudan i Öst.

När jag kom fram till N´Djamena, huvudstaden i Tchad med drygt 1,5 miljoner invånare, spenderade jag 5-6 dagar med att träffa kyrkoledare, samfundsledare och ledare från olika kristna organisationer. Det var mycket information att processa varje dag, inte minst för att all kommunikation hade tolkats till knagglig engelska från franska eller Tchad- arabiska. Guds nåd och rätt kontaktperson som hjälpte att möjliggöra dessa möten gjorde att vi har fått flera kontakter som vi kan arbeta med framöver. Tillsammans kan vi nå ut till invånarna i Tchad med evangelium och etablera nya församlingar där människor kan växa till i sin tro.

Under tiden jag var i Tchad fick jag bl.a. en karta där en inhemsk missionsorganisation precis hade kartlagt vilka onådda grupper som finns i landet. 81 olika folkgrupper, många med unik kultur och eget språk ses som onådda för evangelium, bara i Tchad. Av dessa finns 51 folkgrupper där man inte känner till någon kristen. I de övriga 30 finns någon eller några få troende. Här finns stora behov och vi behövs. Visst är det ett tecken på att vi ska vara här?

De sista dagarna åkte vi en liten tur på 130 mil på fantastiska vägar”, de där vägarna som man oftare kör vid sidan av vägen för att marken där är jämnare och har färre stora hål. Under denna tur fick jag möjlighet att se landet tillsammans med Leif och en inhemsk evangelist. Den bilresan öppnade upp för nästa steg.

På många platser i Tchad finns vattenbrunnar vilka har borrats med stora kostnader som följd. Tyvärr har många av pumparna till dessa brunnar gått sönder efter en tid. Slitage, sand etc. har helt enkelt slitit ut dem. Många byar har alltså en brunn men ändå inte tillgång till något rent vatten.

I början av maj ska Alexander och jag tillsammans med en hjälporganisation åka ut till området Guerra, ett bergsområde mitt i landet. Här ska vi, tillsammans med dem, reparera trasiga brunnar och se till att de får rent vatten igen. På kvällarna kommer vi att visa Jesusfilmen, dubbad till deras lokala stamspråk. Vi ska predika evangelium om det levande vattnet och be för människor, tillsammans med lokala evangelister. Vi tror och vi vet att Gud kommer att möta så många människor. Vi tror att detta kan vara ett fantastiskt sätt att dela de goda nyheterna med lokala folkgrupper där Islam är den till 99% rådande religionen. Vi planerar också för att församlingar skall startas på varje plats. Stå med oss i bön för denna satsning!

Peter Ek
Missionskoordinator

| Nyhetsbrevsartikel

Han som kan göra långt mycket mer

posted by:Anton Karlsson on

Jag brukar skriva när jag kommer hem ifrån missionsuppdrag att ”vi har haft en underbar resa” och det hade vi denna gången också! Jag är nyligen hemkommen ifrån Sri Lanka där jag fick vara med när ljuset ifrån himlen fick omsluta ytterligare en by i centrala Sri Lankas bergsbygd. Människor blev helade och befriade, men framförallt tog flera emot Jesus som sin Herre och frälsare!

Den senaste tiden har jag flera gånger återkommit till orden i Efesierbrevet 3:20. ”Han som kan göra långt mycket mer än allt vi ber om eller tänker oss genom den kraft som verkar i oss”. Jag har flera gånger funderat över mitt eget liv: vad det finns för saker som jag inte ber om, eller tänker mig men som Jesus ändå kan göra? Finns det till och med saker som är så stora att vi inte vågar be om dem? När jag var i Sri Lanka såg jag hur detta bibelord blev levande för människa efter människa trots att de aldrig varken läst eller hört det. De som inte tidigare trodde att de kunde bli helade, blev helade. De som inte tidigare trodde de kunde bli befriade blev befriade. De som inte tidigare visste att det finns frälsning i namnet Jesus blev frälsta! De som tidigare bara såg mörker, ser nu ljus! Tänk vad underbart att vi tjänar en Gud som är så mycket högre, så mycket större och kan göra så mycket mer än vi någonsin varken kan drömma eller be om!

Jag minns framför allt några människor som fick sina liv helt förvandlade. Andra kvällen satt jag i bilen vid kampanjfältet och bad för kvällens möte. Jag bad speciellt om nyckelmirakler som öppnar ögonen för byborna. Då såg jag genom bilrutan att en äldre kvinna stapplade med mycket sköra ben in på skolgården som vi hyrt för mötena. Hon gick extremt framåtlutad med höftleden i nästan 90 grader. Jag hörde hur den Helig Ande viskade till mitt hjärta att ”hon kommer bli helad ikväll”. Jag tog då upp min telefon och tog en bild på henne genom bilrutan. Jag tog en annan bild några timmar senare efter att vi bett för henne, och då stod hon helt upprätt! Efteråt berättade hon för mig att hon inte kunnat resa sig upp på 10 långa år. Hon var en av de ca 100 personerna som gav sitt liv till Jesus under denna missionsresa!

Detta blev verkligen svaret på min bön om ett nyckelmirakel! Alla i byn visste att hon inte sträckt på tio år. Och alla såg nu att hon helt plötsligt kunde det. Ryktet gick och fler sökte sig till mötena. Även om vi kämpade emot regnet som vräkte ner, särskilt under tredjekvällen då grusplanen vi var på mer eller mindre sköljdes undan så fortsatte vågen av mirakler. Bland annat kom en farmor fram med sitt barnbarn. Hon var berörd till tårar och berättade att pojken varit stum sedan födseln och aldrig sagt ett ord. Men efter förbön började det komma ljud ur hans mun. Självklart kunde han inte språket eftersom han aldrig talat men han kunde härma sina första ord i livet vid tio års ålder! En annan ung pojke var helt döv på ena örat men fick sin hörsel tillbaka!

Även om det var en liten kampanj med ca 300 besökare så var det helt underbart att se vad Jesus gjorde! Så många människor som fick sina liv förvandlade både genom helande, befrielse ifrån onda andemakters inflytande men framför allt frälsning och upprättelse i Kristus! Sätt dig ner en stund och berörs av bilderna på dessa människor som för allra första gången möter vår Herre! Jag vill uppmuntra dig till att vara med i bön för dessa människors fortsatta vandring med Jesus.

Den kände evangelisten Billy Graham ska ha sagt en gång att ”när man bett frälsningsbön med en människa så är 5% av arbetet avklarat. Sedan börjar de resterande 95 procenten genom uppföljning, bibelstudier och lärjungaträning.” I Sri Lanka är det vår partner Svensk Pionjärmission som ansvarar för kampanjerna och uppföljningen. De arbetar med ett team av pastorer uppe i bergen i centrala Sri Lanka och har de senaste åren sett en fantastisk tillväxt av nya församlingar som blir till efter kampanjerna. Var gärna med i bön för det arbetet.

Daniel Bäckerud

| Nyhetsbrevsartikel

Var och en som än åkallar Herrens namn ska bli frälst

posted by:Anton Karlsson on

 

Jag minns fortfarande den första kampanjen jag var med på. Det var för 6 år sen i en liten stad i västra Guinea tillsammans med pappa (Rickard Lundgren). Jag kommer ihåg hur det berörde mig när jag såg folket åkalla Herrens namn.

Det är något alldeles speciellt när människor ropar efter Jesus. Mörkret flyr och ljuset bryter fram, bojor blir till frihet, sjukdom till helande, synd till frälsning och det sker något med atmosfären, speciellt när de sker på platser där det sen innan fanns väldigt få eller inga kristna. Detta är något vi ser ske i Guinea under våra satsningar där, tack vare Guds stora nåd och kärlek.

Den 25e Mars har jag den stora glädjen att få resa tillbaka till Guinea och till den muslimska staden Téliméle för att hålla en kampanj där. I Téliméle bor den onådda folkgruppen Fulani som vi jobbar hårt på att nå med evangelium just nu. Vi kommer köra en fem dagar lång kampanj och pastorskonferens för att utrusta och inspirera de lokala pastorerna till uppföljning och församlingsplantering efter kampanjen. Med mig reser vår ledarträningselev Clara Johansson och Ellen Göthberg som rest med Ung Missionär i flera år, vilket känns väldigt kul. Min bön är att se Evangeliet slå igenom på ett underbart vis och att namnet Jesus blir åkallat och upphöjt över hela Téliméle! För att kunna genomföra detta är vi beroende av både dina böner och dina gåvor. Låt oss tillsammans vinna den här världen för kung Jesus Kristus! Tack för ditt engagemang för de onådda, önskar dig Guds rika välsignelse!

Rom 10:13 ”Var och en som åkallar Herrens namn ska bli frälst”.

Simon Lundgren

| Nyhetsbrevsartikel

Skakande och uppmuntrande vittnesbörd från Guinea

posted by:Anton Karlsson on

 

Ibland har de som följer vårt arbete lite på avstånd lite förundrat uttryckt att ”det ser ju ut som i apostlagärningarna!” Skaror kommer till tro, under och tecken och nya församlingar startas som en följd. Och så är det ju. Jesus gav sina lärjungar ett uppdrag och vi lever som Guds församling i de oskrivna kapitlen efter Apostlagärningarna 28.

Sedan Gud talade till mig för flera år sedan om att vi skulle satsa målmedvetet i Västafrika så har vi fått se många spännande dörrar öppnas. Städer och byar har skakats av Guds kraft, tiotusentals människor har fått sina namn skrivna i livets bok och hundratals församlingar har startats och växer! Men det är alltid kamp vid frontlinjen. I Guinea, ett av de länder där vi tydligt känner av detta så samtidigt som vi ser historiska genombrott för evangeliet bland Fulani-folket så kommer också motstånd och förföljelse. I några artiklar i år kommer vi att belysa något av den kampen som flera av de nya troende tillsammans med våra medarbetare kämpar. Som Kristi Kropp, världsvitt så känner vi med och agerar för hela kroppen när någon del lider. Ta del av några av de vittnesbörd som vi fått från nya syskon i Herren som vi på olika sätt är med och hjälper.

”När den vite predikanten kom till vår by och predikade kände jag något på insidan som sa till mig att detta var det enda rätta. Det var första gången jag hörde om Jesus och jag visste med säkerhet att Jesus var ända räddningen! När vi hade konverterat blev vi mycket illa behandlade utav våra grannar, det började med glåpord och sedan började de försöka misshandla oss. En morgon hittade jag min man död vid floden. Han var där för att tvätta sig och någon hade slagit honom I huvudet så hårt att han dog. Då tog jag mina barn och min mamma med mig och flydde. Nu har pastor Oury och församlingen tagit mycket väl hand om oss, de har gett oss en plats att bo på och de har också sett till att vi fått jobb och en inkomst. Vi är alla så tacksamma till Jesus, våra liv har blivit så mycket bättre. Vi känner oss så välsignade och vi önskar att vi tog detta beslutet mycket tidigare.”

”Jag fick höra om Jesus första gången när missionärerna kom till min by. När jag lyssnade till budskapet kände jag enorm frid I mitt hjärta och jag visste att jag var tvungen att ge mitt liv till Jesus. Efteråt fick jag också en Bibel som jag läser varje dag. Jag är så tacksam för att jag och min familj fått lära känna Jesus! Tyvärr hade mina grannar svårt att förstå vår konvertering och det var ingen som ville prata med mig, jag kunde varken jobba eller försörja familjen. Nu har jag, min fru och mina två pojkar flyttat hit till Mamou där vi fått ett nytt hus och Pastor Oury har även rekommenderat mig till ett jobb så att jag kan försörja min familj!”

Trots att flera av de nya troende ifrån denna starkt muslimska folkgrupp vittnar om hån, utfrysning, misshandel, förföljelse och ja, till och med mord – så är vittnesbörden också genomgående ljusa och trosfyllda. De vet vilket pris de har betalat, men de säger att det var värt det. För nu har de frid med Gud. Nu har de Jesus. Och den sanningen de har känt i sina hjärtan har sedan bekräftats om och om igen genom den kärlek som troende syskon har visat dem i praktiken. Där finns du som understödjare med på ett konkret sätt. Varje månad stöder vi både församlingsplanterare, evangelisationssatsningar via radio och möten, men också hjälp till nya troende på olika sätt. Just nu söker vi fler månadspartners för detta löpande arbete bland fulani-folket. Skriv till oss eller maila på info@gautmission.org om du vill veta mer om hur du kan vara med. Märk gärna kuvertet med eller skriv ”Fulani” i adressraden om du mailar till oss.

Jonas Andersson,
Missionsdirektor

 

| Nyhetsbrevsartikel

Konferens för Fulani i Guinea

posted by:Anton Karlsson on

 

I slutet av 2018 samlades troende fulani från hela Guinea, och även individer från ett par av grannländerna. Det är ytterst sällsynt att så många från den här onådda folkgruppen möts för att tillbe Herren Jesus, studera Bibeln och be tillsammans. Visst har liknande konferenser har hållits någon gång tidigare, men det var för flera år sedan.

Nu kom dessutom initiativet från inhemska ledare, som arrangerade detta utan att ha klart med sponsorer på förhand. De gick i tro och fick se hur det blev en välsignad vecka. Flera olika kyrkor och samfund var representerade, och även några utländska missionärer var på plats.

Förgrundsfigurerna som höll i det mesta har kopplingar till Gå Ut Mission och till IBRA. Oury som är välbekant bland Gå Ut Missions understödjare var också en av talarna i konferensen. Kalidou som jobbat ganska mycket med IBRA genom åren hade skickat ut inbjudningarna och agerade mötesledare. För mig personligen var det en stor glädje att se dem stå sida vid sida tillsammans och betjäna sina landsmän. Rent praktiskt kompletterade de varandra på ett bra sätt, så att både samlingarna blev andligt starka och att logistiken fungerade. Dessutom fanns ett gift par med och skötte det mycket av arbetet med receptionen och i köket. De har båda tidigare deltagit i satsningar IBRA gjort med upptäckarbibelstudier (DBS), och nyligen var mannen med och tolkade under Gå Ut Missions kampanj i Sangaredi. Genom Guds nåd hade vi från Skandinavien alltså flera kopplingar till den här viktiga, för att inte säga historiska konferensen för Fulanifolket i Guinea.

Som så ofta när det gäller evangeliskt arbete bland Fulani i regionen Fouta Djallon var

det en påtaglig andlig kamp. Under veckan råkade man ut för bilolyckor, sjukdomsanfall och demonisk aktivitet. Men inget kunde hindra våra troende syskon från att samlas i Jesu namn och stärka varandra, för Guds Rikes utbredande. Vi fick se hur människor överlät sig till lärjungaskap (trots att det var en konferens för troende så blev en person befriad från demoner och tre personer gick fram och bad frälsningsbön en av kvällarna).

Vår bön och längtan är att de som deltog i konferensen ska få vara med och sprida evangeliet vidare i Guinea och norrut i Sahel-regionen. Visionen om att liksom regnen på Guineas högland ger upphov till de stora floderna Gambia, Senegal och Niger så ska levande vatten från Fulanifolket hemtrakter flöda fram från ”Västafrikas vattentorn”. Vi vill se många lärjungar som gör lärjungar, nya evangelisationsinsatser och församlingsplantering framöver. Var gärna med och be för detta.

Marcus Svedman
IBRA Västafrika

 

| Nyhetsbrevsartikel

Vårt team i assam

posted by:Anton Karlsson on

Gå ut Missions engagemang i Indien sträcker sig många år tillbaka i tiden. Assam har varit och är en av de delstater där vi tillsammans med lokala kristna har sträckt ut en hjälpande hand för att välsigna, uppbygga och hjälpa de troende.

De arbetar ständigt med att nå sin by och närmaste omgivning med evangelium. Guds kraft är räddningen och upprättelse på så många plan av en människas vardag.

Jag reste till Guwahati i Assam i början av december för att under att par dagar samtala med – och styrka vårt lokala team på plats. Teamet består idag av 5 personer från olika stammar och därmed olika kulturer inom Assam. Det är fantastiskt värdefullt när vi tillsammans försöker nå fler och fler folkgrupper i Assam.

Under de senaste 5-6 åren har 19 större eller mindre kampanjer hållits i lika många distrikt av Assam och ca 36 000 personer har svarat på inbjudan att ta emot Jesus i sina liv. Det är helt fantastiskt! Tänk att var och en av dessa 36 000 personer har fått sina liv förändrade och förvandlade på så många plan av livet; andligt, själsligt och fysiskt. Det är ju det som frälsningen innebär. Det viktigaste är vårt andliga väl och vi bryr oss verkligen om människors eviga framtid. Men frälsningen påverkar så mycket mer än vår andliga framtid. Guds frid börjar också regera i våra hjärtan och vi blir fria från fruktan och sådant som plågar vårt själsliv.

Det här fick vi många exempel på när var och en i teamet delade med sig av vittnesbörd om hur de allra flesta när de ”bara” gensvarat på frälsningsinbjudan verkligen fått sina liv förvandlade. Nu är de en del av en församling eller en husgrupp där de bor. Visst har inte alla problem och svårigheter försvunnit – men det har ändå inneburit stor förvandling för de allra flesta.

Teamet i Assam skickar sina varmaste, djupaste TACK till dig som valt att stå med oss i dina böner men också till dig som genom ditt givande gör allt detta möjligt. Det ger verkligen långsiktiga resultat, ända in i evigheten!

Peter Ek
Missionskoordinator

Hälsning från team Assam genom Salang:
Det är med glädje jag ger dig de senaste nyheterna från vår ungdomskonferens som hölls andra veckan i december. Ofrälsta ungdomar gav sina liv till Jesus. Många av de unga fick uppleva kraften i den Helige Ande. De började profetera, tala i nya tungor, några fick ta del av nya uppenbarelser och syner. Jag själv fick också en dos av den Helige Ande och kände mig riktigt upplivad!

 

| Nyhetsbrevsartikel

Att komma hem och hjälpa människor hem till Jesus

posted by:Anton Karlsson on

Inför en kampanj är det mycket som ska ordnas. Plats att vara på, marknadsföring i form av posters, lokalt engagemang från de oftast få kristna som finns i området. Det behövs polistillstånd för att hålla möten osv. All denna planering kan snabbt omkullkastas om t.ex. polistillståndet dras in.

Det var precis det som hände innan vår resa till Bangladesh i oktober.  Med bara några veckors framförhållning behövde vi hitta en ny plats att hålla våra möten på och trycka nya posters mm. Vårt lokala team i Bangladesh har lärt sig att vara flexibla och mobila. Det är något vi även försöker lära ut till våra Pionjärelever, dem vi har med på team och vi som förkunnare i Gå ut mission försöker också leva  själva. Med det sagt är det alltid med en viss undran man åker ner till Bangladesh. Man vet aldrig riktigt hur det ska gå, ingenting är riktigt säkert innan man reser.

Den här gången var anledningen till att kampanjplatsen behövde flyttas, förestående val vilket gjorde det svårare att få tillstånd för större folksamlingar.  Teamet som förutom undertecknad bestod av Björn Fredriksson, Johan Lundgren och Felicia Lindberg från Salemkyrkan i Vargön och Eleonor Johansson från Missionskyrkan i Oskarshamn, möttes upp på flygplatsen i Istanbul för att sedan gemensamt ta flyget mot Dhaka.

När vi landade i Dhaka och gick igenom de välkända korridorerna på flygplatsen slås jag av en känsla att vara hemma. Det känns verkligen så! Dofterna och alla människor som pratar oförskämt högt, speciellt när man är lite halvt yrvaken efter flighten. Hemma. Vad ska denna resa innebära? Vilka människor ska få sina liv förvandlade av Jesus. Vad vill du göra i vårt team Jesus? Frågor som snurrar i huvudet. Efter någon timme är vi igenom passkontrollen och kastas ut i Dhakatrafiken. Biltutor, damm, trängsel… hemma. 

Vi reser vidare med tåg. Jag är så glad att teamet får se Bangladesh på det här sättet, skumpandes genom landskapet. Jag är också glad att vi hade sittplatser och slapp som många bengaler sitta på taket på tåget. Det är verkligen galet mycket människor, men det är hemma. 

Vi kommer till slut till Parbatipur och under första kampanjmötet känns det oroligt på platsen. Det var otroligt svårt att predika men till slut kunde jag ändå göra en frälsningsinbjudan och flera hundra gensvarade på evangeliet och några blev också helade. Dagen efter inledde vi våra ledarseminarier där jag undervisade om vår identitet i Kristus. Att få utrusta och utmana ledare är otroligt berikande. Vår tolk som jobbat på bibelskolor i många år sa, att den här typen av undervisning är otroligt viktig.

På andra kvällsmötet vittnade Eleonor Johansson från Oskarshamn och Björn Fredriksson, pastor i Salemkyrkan i Vargön, predikade.  Efter mötet kunde vi konstatera att den oro vi upplevde dagen innan hade försvunnit och folk vågade även vittna om sina helanden. Bland annat kunde en kvinna som haft en förlamning i sitt ena ben, gå obehindrat efter förbönen.

Under dagarna som var kvar av kampanjen upplevde vi en härlig favör från himlen då många tog emot Jesus. På seminariernas tredje dag undervisade Johan och Björn om profetia. Tredje kvällsmötet inleddes med att Felicia delade starkt om sin väg till Kristus och sedan predikade jag. Många tog emot Jesus efter predikan och flera vittnade även om helande. En kvinna hade haft en kännbar tumör på halsen och nu kunde man inte längre känna tumören. Jesus bekräftar sitt ord med under och tecken!

På sista dagens ledarseminarier undervisade Felicia om det personliga bönelivet på ett starkt och praktiskt vis. Eleonor ledde oss i bön och vi bad och talade ut profetiska ord. De lokala ledarna utmanades också att lyssna in Gud och be för varandra. Det är inte något som är helt vanligt i Bangladesh, enligt vår tolk. 

På sista mötet predikade Johan Lundgren och under kvällen kunde man se som ett hav av hundratals händer som lyftes mot himlen när människor tog emot Jesus. Kön för dem som ville vittna om helande ville knappt ta slut. När vi åkte från kampanjplatsen hade minst tio personer vittnat på scenen och även efteråt fick vi se hur människor blivit helade. Jag är så otroligt glad för att fått komma hem till Bangladesh ännu en gång, men framförallt är jag glad över det faktum att över 1500 personer funnit sitt hem i Kristus under kampanjen! 

Din missionär
Andreas Cucca

En teamare berättar:

Det är härligt att se hur människor växer och tar nya steg i tron under en missionsresa. Eleonor hade veckorna innan resan besökt vår Engagekonferens i Nässjö och bestämde sig för att följa med på kampanjen. Detta är hennes reflektion kring att åka ut med Gå ut mission: 

Jag har alltid haft en stark längtan efter att få åka på missionsresa! En dag så bara bestämde jag mig för att  nu är det dags. Gud har berört mitt missionshjärta här i Sverige, men det var när jag väl tog steget, som Gud kunde förvandla mig. Att få se människors enorma hunger efter att få tag på Jesus och att få se Gud verka så påtagligt, är det bästa jag varit med om! Det har skapat tro, förväntan och en djupare längtan efter mer. Det har även hjälpt mig att se på Sverige på ett helt nytt sätt. Det var som att sätta på sig trons glasögon och fråga Gud vad Han ser. Jag skulle önska att alla fick vara med om möjligheten att få åka ut på missionsresa! Oavsett om man har en längtan efter mission eller inte, så har jag fått en större förståelse för Guds hjärta för sitt folk. Jag blev starkt berörd av att få se människor möta Jesus för första gången i sina liv! Resan till Bangladesh är en upplevelse som jag kommer att bära med mig hela livet!”

| Nyhetsbrevsartikel

Ledartränas i Gå ut mission

posted by:Anton Karlsson on

Hejsan! Mitt namn är Clara Johansson, jag är 21 år gammal och älskar Jesus, akvarellmålning och att fika med nya (och gamla) vänner. Jag är förlovad med Adam och i juni ska vi äntligen gifta oss! Ursprungligen kommer jag från Åmål, men har vuxit upp halva mitt liv i Nittedal i Norge. Jag kommer inte från en kristen familj, men själv började jag tro på Gud som 15-åring. Det tog dock flera år av sökande i fel saker innan jag äntligen insåg att Jesus är enda vägen till sann frihet och räddning. Hösten 2016 flyttade jag tillbaka till Sverige, närmare bestämt Aneby, för att gå bibelskola. Där gav jag mitt liv till Jesus och döptes.

Under bibelskoleåret började Gud tala om vad Han har kallat mig till. Mitt hjärta sattes i brand för att predika de fantastiska nyheterna om Honom. Hans hjärta för att nå de onådda folken, de som aldrig hört, drabbade mitt och Gud manade mig att gensvara. Jag kom i kontakt med Gå ut mission för ca 1,5 år sedan då jag bestämde mig för att gå deras kurs Team Pionjär. Under mitt pionjärår fick jag växa och ta nya steg i tro, både på hemmaplan i Sverige men också på platser som Guinea och Bangladesh. Det gav mersmak!

Därför flyttade jag till Nässjö för fyra månader sedan och går nu en ledarträningskurs hos Gå ut mission. Detta är första året Gå ut mission har en ledarträningselev, vilket känns väldigt spännande. Ett år utformat för eleven/eleverna som går! Jag valde att gå ledarträningskursen för att jag längtar efter att växa i ledarskap och i att utrusta andra människor, men framförallt brinner jag för att de onådda folken ska bli nådda med evangeliet om Jesus. Det finns många sätt att jobba mot det målet, men för mig blev detta så konkret det kunde bli, just nu.

I Gå ut mission omges jag av spännande människor med mycket missionserfarenhet och stora hjärtan för Jesus. Vilken bra miljö att vara i när man växer och formas! På kontoret hjälper jag till med alla möjliga praktiska grejer, men framförallt jobbar jag med teamkursen Pionjär. Det är underbart att få finnas där för våra elever och följa dem på deras spännande, livsförvandlande resa. Som ledarträningselev får jag vara med på styrelsemöten, Core Team-träffar, egna ansvarsområden, undervisa och ha en mentor som uppmuntrar och utmanar mig. Jag har handledarträffar varje vecka och läser kurslitteratur om ledarskap. Minst en helg i månaden reser jag ut till olika församlingar, både pionjärernas praktikplatser och andra, för att predika, evangelisera och vara en resurs där det behövs. Vilken förmån! Och tänk – man får CSN för att göra allt detta! Hur coolt är inte det?

Det är fantastiskt hur mycket man växer av att få förtroende. Förra året gick jag själv pionjärkursen och nu får jag vara med och leda den. Detta är en möjlighet fler borde ta! Ett år skräddarsytt för just dig som längtar efter att växa i ledarskap och i de gåvor Gud lagt ner i dig. Ringa ålder och brist på erfarenhet är verkligen inte ett hinder för att bli använd av Gud. Allt Han vill ha är ett villigt hjärta. ”Låt ingen se ner på dig för att du är ung, utan var en förebild för de troende i allt du säger och gör, i kärlek, tro och renhet.” 1 Tim.4:12

Clara Johansson

| Nyhetsbrevsartikel

Rivstart för de onådda!

posted by:Anton Karlsson on

 

Nu blickar vi framåt mot ett nytt år i evangeliets tjänst! Ett år där vi längtar efter att återigen få se Guds verk i och genom människor över världen. Vi tror Gud om förvandlade människor och platser, frälsning, helande och befrielse.

Vi rivstartar på en gång med mycket som händer och med resor till både Afrika och Asien. Dag Heggset reser snart till Thailand för att träna ledare för underjordiska kyrkor i Sydostasien. Peter Ek åker till Tchad för att undersöka möjligheterna till samarbete med en för oss ny kontakt där. Jag själv har en kampanj i Sri Lanka i mitten på februari.

Du kan vara med! Vi tror på bönens kraft. Vi läser det i Guds ord, vi ser det genom historien och vi kan vittna om det själva: att bön gör skillnad. Därför vädjar vi nu till dig om att stå med oss i bön under kommande resor och satsningar. Be att vi ska bli ledda till de gärningar som redan är förberedda. Be att evangeliet ska bli förmedlat till de onådda. Be att Guds kraft ska få byta igenom på nya platser. Be att människor ska bli berörda till frälsning!  

Tillsammans når vi de onådda!  I takt med att vi rivstartar arbetet i början på det nya året med flera resor behöver vi också att du ber vår herre om ledning i hur mycket du ska vara med och ge. Som du förstår har vi en hel del kostnader framöver som behöver täckas. Gud välsigne dig och din gåva!

Daniel Bäckrud

| Nyhetsbrevsartikel

Jul för första gången

posted by:Anton Karlsson on

Jul. En massa minnen. Förväntan. Dofter och smaker. Vi som har en orsak att fira jul får en massa associationer bara jul kommer på tal. Och även om det är många saker som förenar oss i vårt firande i de nordiska länderna, så är vad som definierar ”en riktig jul” minst lika varierande som det finns antal läsare av det här nyhetsbrevet. Jag vet inte hur det är hemma hos dig, men jag kan lätt räkna upp en rad saker som verkligen får julkänslan att komma för egen del. Det kan vara ganska banala saker egentligen och som jag, om jag reflekterar lite, inte skulle komma på tanken att försöka föra över på någon annan. Men det verkar vara så lite tills mans. Vad jag verkligen vill föra vidare till så många jag bara kan medan jag är kvar på jorden, är dock varför vi firar jul! Och just detta vill jag uppmuntra dig med som läser våra brev, ber för vårt gemensamma arbete och ger av de ekonomisk medel Gud har anförtrott dig att förvalta. Just nu i juletid, samlas tusentals människor på olika platser i världen och kommer för första gången i sitt liv staka sig igenom julevangeliet. Tafatt tända ett ljus och tacka för att de numera lever i det stora ljus som de inte bara fick se utan också ta emot i sina liv. Det kommer inte att lukta jul som hemma hos dig. För samtliga av dessa tusentals nya troende på Jesus, kommer julen aldrig förknippas med tomtegröt, skinka eller lutfisk. Men det blir riktig jul hos dem i år, för allra första gången tack vare dig. Ditt engagemang genom Gå ut mission det gångna året har förkroppsligat julens budskap på några av de mörkaste platserna på vår jord. För det är jag dig evigt tacksam.

Samtidigt är det oundvikligt att en sådan här tid också tänka på alla de miljontals människor som aldrig någonsin fått chansen att ta emot frälsning från Gud. Därför avslutar vi året med en vädjan om din fortsatta generositet och överlåtelse till arbetet. Redan i början av året sänder vi ut nya missionärer, trycker nya Biblar, planterar nya församlingar och hjälper nya människor till mötet med Jesus Kristus. Tack på förhand för din gåva och förbön.

Avslutningsvis vill jag önska en riktigt God Jul och ett Välsignat Nytt År till dig och alla de som genom dig i år kommer att fira sin första jul.

Jonas Andersson

Missionsdirektor

| Nyhetsbrevsartikel

Mirakler och frälsning

posted by:Anton Karlsson on

Månader av förberedelse inför resan till Indien var nu äntligen över. Hela teamet träffades i Frankfurt; Hanna Lundgren, Julia Andersson, Jessika Elmgård, Katrin och Daniel Smenes.Efter lite mer än 30 timmars restid var vi äntligen framme i staden Byrnihat.

 

Flera av oss hade köpt etniskt indiska kläder innan vi drog igång vår allra första kampanjkväll. Runt 400 var samlade den första kvällen och Katrin höll kvällens warm up. De samlade sa “amen” och “halleluja” här och där på vår uppmaning, utan att egentligen veta vad det betyder. Sedan förkunnade Daniel evangeliet om hur Jesus sätter oss fria från syndens och dödens lag. Lagen om frälsning och förlåtelse i Kristus blev mottaget av 114 dyrbara människor som var på plats. Vi bad för de sjuka och flera vittnade om helanden. En äldre man hade ett knäproblem. Han sprang fram och tillbaka på plattformen och vittnade om att Jesus hade helat honom. En kvinna som inte hade kunnat böja sina knän stående demonstrerade hur hon nu fritt kunde röra på sig! Halleluja!Nästa kväll hade Hanna warm up-predikan och Katrin förkunnade ett klockrent evangelium till de 500 som var samlade och 96 av de sökte frälsning denna kvällen. Det var en vacker syn då de proklamerade Jesus som sin Herre och Frälsare medan tårarna rann ner på deras kinder.

Denna kvällen fick vi se ett hav av mirakler hända. Särskilt starkt var det när en kvinna vittnade om att hon hade haft smärtor på höger sida över lång tid. De senaste fyra månaderna hade det varit så allvarligt att hon inte kunde gå. Efter förbönen för de sjuka kände hon hur smärtorna var borta och hon kunde gå igen! Halleluja! Andra vittnade om smärtor i knän som blev helade. Smärtor efter operation i mage blev fullständigt borta! Ryggsmärtor och smärtor i halsen var borta efter att Doktor Jesus hade varit på besök.Hanna Lundgren predikade sin första kampanjpredikan den tredje kvällen efter att Julia hållit en solid warm up. De 800 som mött upp för möte lyssnade noga på Hanna som porträtterade och målade upp Kristus som korsfäst framför deras ögon. Denna kvällen var det 215 frälsningssökande och det var stor glädje på kampanjplatsen och i himlen. En kvinna hade kommit denna kvällen med stora smärtor orsakat av demoner i hopp om att kunna bli satt fri. När demonerna var utdrivna kunde hon höra och prata igen. Hon vittnade om att hon varit plågad av detta i sex år! En annan kvinna med ett paralyserat ben kunde fritt röra på sig och gladde sig tillsammans med en annan man som Jesus hade helat från andningssvårigheter.Den sista kvällen var det ca. 3000 människor samlade på kampanjplatsen. Byrnihat är en industristad och denna dagen hade arbetarna ledigt. Jessica höll en stark warm up och använde sin gåva i att sjunga för att med underbar sång välsigna skaran som var samlad. Därefter förkunnade Daniel evangeliet om den blinde Bartimaios som blev helad och började följa Jesus. 259 personer gav gensvar på evangeliet denna kvällen. Direkt etter tog vi tid till att be tillsammans med de som tagit emot Jesus under de fyra dagarna vi haft tillsammans, om dopet i Den Helige Ande. Feststämningen fortsatte när miraklens Gud började röra sig bland folket. En ung kille dansade på plattformen och ropade ut “Jesus” till skaran. Minuter tidigare hade han varit stum, men när den stumma anden hade lämnat honom kunde han äntligen göra ljud – och lärde sig ordet “Jesus”! En annan kvinna hade blivit biten av en hund och hade smärtor i benet. Efter förbönen denna kvällen var smärtorna borta. En äldre man med andningsproblem kunde vittna med tårar i ögonen att han nu var fullständigt helad! Sammanlagt har 673 själar sökt frälsning i Jesus dessa fyra dagarna. Vi är så tacksamma och vi ger all ära till Jesus!

Medan vi var där hade vi två dagar med seminarier för de lokala troende och de frivilliga som hjälpte till på kampanjplatsen. Guds Ande rörde sig starkt ibland oss när undervisning om hur man tar evangeliet vidare blev förkunnat. Många gav gensvar och ville bli fyllda av Den Helige Ande. Vi är så tacksamma för att ha lärt känna dessa män och kvinnor som troget följer Jesus och gör Honom känd i sina områden i Byrnihat. Vi fick också möjligheten att besöka två baptistförsamlingar på söndagen. Det blev två underbara möten med många som tog emot Jesus och dopet i Den Helige Ande. Tårarna strömmade på medan Jesu närvaro fyllde varenda en av oss.Nu behöver de lokala troende och de frälsningssökande i Byrnihat våra böner för tiden framöver. För väldigt många av de är det nu livet med Jesus börjar och det är inte okänt att familjer och byar stöter ut de som väljer en annan tro. Vi ber om att de troende nu ska få nåd att föra väckelse till sina familjer och få styrka att fortsätta följa Jesus vidare på vägen till himlen.Tack så mycket för att du står med oss och har backat denna kampanjen i Assam, Indien. Tillsammans skriver vi historia i Guds rike på jorden!

Daniel Smenes

| Nyhetsbrevsartikel

Glädjen att få sända

posted by:Anton Karlsson on

Genom Gå ut missions 18-åriga historia så har vi aldrig varit en ”one-man-show”. Tjänstegåvor har bejakats och bekräftats, förlösts, tränats och upptagits i organisationen. Vi har arbetat i team som över tid sett olika ut. Under året som gått har flera nya medarbetare presenterats. Men 2019 blir också ett år då vi igen får sända gåvor vidare.

Sedan i somras har Daniel Smenes och jag fört samtal om framtiden. Gud hade börjat tala till Daniel och vi förstod ganska snart vad Herren hade tänkt. Den 1 januari 2019 lanseras missionsstiftelsen Jesus to all Nations under ledning av Daniel och Katrin Smenes och i och med det lämnar de Gå ut mission. Vi ser med tacksamhet tillbaka på 4 år av den mycket goda frukt som deras gåvor lämnat i organisationen, såväl som ute på missionsfältet. Med glädje och bön om välgång sänder vi Daniel och Katrin i deras gemensamma nästa kapitel på missionsfältet. Personligen vill jag uppmuntra dig som understödjare att fortsätta hålla paret Smenes och Jesus to all Nations i dina böner och att ge en gåva till deras arbete om Herren leder dig till det.

Jonas Andersson
Missionsdirektor

 

En hälsning från Daniel

Jag vill allra först förmedla ett stort tack till alla Gå ut missions evangelister som jag under fyra år har fått äran att lära känna och stå tillsammans med. Under dessa fyra åren har det betytt otroligt mycket för mig att kunna träffas, prata, be, uppmuntra varandra och resa ut i mission tillsammans. Detta även under en speciellt tung period för min egen del, då jag var väldigt sjuk under 2014-2015 p.g.a. låg ämnesomsättning.

Vänskapen med övriga gänget i Gå ut mission har gjort att jag vågat börja drömma om framtiden, hålla fast vid Guds kallelse och sträcka mig efter hans bästa. Jag är otroligt tacksam för dessa relationer och ser fram emot att vi även fortsättningsvis kommer ha mycket med varandra att göra.

Till sist vill jag uttrycka ett stort tack till dig som stöttar Gå ut mission. Du har på många sätt stöttat även mig t.ex. genom dina böner. Må Guds rika välsignelse vila mäktigt över dig de dagar som ligger framför.

Med mycket kärlek,
Daniel Smenes

| Nyhetsbrevsartikel

Miraklerna i bauxitstaden

posted by:Anton Karlsson on

På radion fick hon höra talas om att man i grannlandet bad för sjuka. Vi begrep aldrig riktigt exakt hur hon bar sig åt, men hon spenderade nästan alla sina pengar på två-dagarsresan över gränsen till Guinea och till kampanjplatsen i Sangaredi. Där fick hon uppleva ett mirakel!

Om man gör en internetsökning på staden Sangaredi är något av det första man får reda på att det är en gruvstad. Vårt sjumanna-team såg inte till några gruvor, men ämnet bauxit som man bryter i gruvorna och utvinner bland annat aluminium från, såg vi överallt. Vanlig sten, hade vi nog kallat det om man inte berättat för oss att det var bauxit. Det vi också fick berättat för oss var att det finns så mycket bauxit att reserverna kommer räcka i över hundra år och aldrig kommer ta slut.

På förmiddagen den första kampanjdagen besökte vi stadens borgmästare som hälsade oss välkomna och bad om förbön. Så efter att ha bett för borgmästaren gick vi till polisstationen och bad för polischefen. Nästa anhalt var militären. Vi klev in i ett rum fullt med människor det kändes som man borde ”passa sig för”. Men befälhavaren hälsade oss välkomna och därefter satte miraklerna i bauxitstaden igång. En efter en fick militärerna sätta sig på en stol, för att få förbön och de upplevde en efter en helanden i sina kroppar. Militärerna var sedan med på de flesta kvällsmötena. Befälhavaren kom varje kväll iklädd sin uniform och hjälpte till. Sista kvällen kom han iklädd mjukiskläder och keps!

Bibeln berättar om hur man kom till Jesus med de sjuka. För oss blev dessa bibelord extra levande denna vecka. Under kampanjmötena var det nästan varje kväll många som vittnade om helanden. Undantaget var fredagskvällen, då vi uppmanade folk att lägga av sig sina amuletter de fått från häxdoktorer. Framför scenen bildades en hög med amuletter som vi tände eld på. Den kvällen var det bara tre personer som vittnade om helande och atmosfären var väldigt spänd när mötet avslutades. Men de resterande kvällarna var precis som de första, fyllda av glädje och mirakler. Spontana jubel utbröt i folkskaran och plötsligt dansar någon fram framför scenen som ett vittnesbörd om hur Jesus helat dem. En kväll kliver en man fram med en käpp upplyft i luften. Han berättar att han tidigare behövt käppen för att ta sig fram, men att Gud gjort ett mirakel i hans kropp. Han är så glad att han inte kan sluta varken prata eller visa upp sin nya spänstighet. Han tar sen sin käpp och går, men kommer sedan tillbaka och lämnar den vid scenen: ”Jag behöver ju inte den här längre!”

Även till seminarierna kom mängder av människor som ville ha förbön för helande. En dag ber vi för en man som är så döv att han inte skulle höra ett pistolskott. Hans son står bredvid och efter att vi bett får sonen genom tolk fram att mannen har börjat höra svaga ljud. Vi fortsätter att be och efter ett tag kan mannen höra när någon knäpper med fingrarna bakom hans rygg. Vi vet inte om han fick tillbaka full hörsel eller inte, innan dagen var slut. Men på samma seminarium finns en överlycklig kvinna som haft så ont i kroppen att hon hade svårt att lämna hemmet. Men nu jublade och dansade hon och gladde hon sig även extra över den döve mannen som började höra, eftersom det var hennes make.

Vårt team bestod av mig (Anton), Alexander Bervebrink från Gå ut mission, Ruben Liimatainen från Kingdom House Örebro och fyra av våra elever i Team Pionjär; Joel Sandgren, Felix Lindström, Maja Bertilsson och Linn Karlsson. Vi hjälptes åt med förkunnelsen, undervisningen, förbönen och allt annat vi gjorde. Man blir glad i hjärtat när man plötsligt ser en elev sitta och be för en främmande hotellgäst. Eller när en annan elev sista kvällen leder två hotellarbetare till Jesus. Senare berättade hotellmanagern för eleverna att hela atmosfären på hotellet förändrats sen ni kom. ”När ni ber ser jag att ni har kontakt med Gud och från och med nu kommer Jesus vara viktigast i mitt liv.” Man blir också glad när eleverna undervisar på seminarie, eller predikar på kampanjscenen, eller utgjuter sin längtan att de onådda folken ska få höra om Jesus. I Sangaredi bor främst folkgrupperna Fulani och Susu. Båda muslimska folkgrupper och Fulani-folket ett mycket strikt sådant. Stadens högste imam blev helad i sina fötter. Han hade lagt mängder med pengar på sjukvård men ingen utan Jesus kunde hjälpa honom. Näst sista kvällen berättar han om detta från kampanjscenen och å alla muslimers vägnar i Sangaredi, välkomnade han oss och vårt budskap.

Vi är överväldigade över genombrottet i Sangaredi. Precis som bauxiten verkade miraklerna aldrig ta slut. Låt oss nu be för de fyra kyrkor som har ansvaret för uppföljningsarbetet. Låt oss be för de 1345 namn och kontaktuppgifter som samlades in under veckan. Tack till alla er som stödjer Gå ut mission och sänt oss till Sangaredi. Tillsammans gör det vi känt bland alla folk att Jesus nåd, precis som bauxit, räcker och blir över och aldrig kommer ta slut!

Och kvinnan från Guinea-Bissau, vad hände med henne? Hon vittnade om hur Jesus helade henne både från blindhet och oförmåga att röra sin högerarm.

/ Anton Karlsson, samordnare Ung Missionär och kursledare Team Pionjär

| Nyhetsbrevsartikel

Du behövs

posted by:Anton Karlsson on

Jag kan frimodigt säga att Nässjö Pingstkyrka vändes upp och ner lördag 20 oktober, då det äntligen var dags för Engage 2018! Engage är namnet på konferensen vars mål är att göra just det: engagera nästa generation för mission bland de onådda och bibellösa folken!

Gå ut mission har tillsammans med Folk&Språk (Wycliffe) och OM Sverige samt frikyrkorna i Nässjö arrangerat en heldag med fokus på de onådda och bibellösa folken, där konkreta verktyg har erbjudits för att ta missionsbefallningen på allvar.

I år är andra året konferensen arrangeras. Över 150 förväntansfulla deltagare samlades i Nässjö Pingstkyrka denna dag, nyfikna på mission och deras plats i uppdraget. Arrangörerna av konferensen jobbar alla för att nå de onådda och bibellösa folken med evangeliet om Kristus, men på olika sätt. Under konferensen var även kyrkans foajé full av montrar från olika missionsorganisationer och bibelskolor, alla med samma hjärta för de onådda folken. Det är mäktigt att se organisationer som är så olika stå enade och jobba mot samma mål: att göra Jesus känd, ärad och efterföljd runt om vår jord.

Engage kickade igång redan klockan 10 med en missionsshow, ledd av Adam Stendahl och Anton Karlsson. Där lyssnade vi till spännande intervjuer och berättelser från missionärer som på olika sätt överlåtit sina liv till Jesus och uppdraget. Deltagarna fick även en fantastisk möjlighet att ta ett första steg ut i mission: tre lyckligt lottade deltagare vann missionsresor! Dagen var även fullspäckad av spännande seminarier med undervisning, där man bl.a. kunde lära sig hur man översätter bibeln eller hur man startar församling i ett muslimskt land. Mats-Jan Söderberg, missionsföreståndaren för Folk&Språk, predikade sedan på kvällsmötet utifrån berättelsen om den blinde Bartimaios. Ett inspirerande och utmanande budskap om att det är en livslång överlåtelse att följa Jesus.

En av höjdpunkterna under dagen måste jag ändå säga var lovsångskonserten ”Reach the nations” som leddes av lovsångsteamet Respons. Missionsledaren för OM, Daniel Stråle, har i 15 år haft en vision om ett stort bönemöte för nationerna. Denna dag blev visionen äntligen verklighet, då varje lovsång under konserten varvades med bön för ett onått folk. Det blev ett starkt möte där Gud talade och berörde många människor med sitt hjärta för nationerna. Heliga besluts togs i Pingstkyrkans lokaler den eftermiddagen. Beslut om att gå från åhörare till efterföljare. Beslut om att ta Jesus befallning om att gå ut och göra alla folk till lärjungar på allvar … Och GÅ!

Kan jag, kan dom!”

Med de orden avslutades missionskonferensen Engage. Det var 4 år gamla Agnes Cucca, dotter till kampanjevangelisterna Andreas och Lina Cucca, som kom upp på scenen och uttalade dem i mikrofonen. Vilket kvitto på en lyckad missionskonferens, måste jag säga! Agnes har förstått att hon kan vara en missionär. Hon har redan följt med sina föräldrar på flera missionsresor och bett för sjuka! Kan Agnes vara en missionär kan du vara en missionär. Vi är alla kallade att vara bärare av de goda nyheterna om Jesus Kristus, vare sig vi är 4 år, 24 år eller 74 år. Vi är alla kallade att vara engagerade i Guds mission, om det så är genom att vara den som sänder eller den som är sänd. Det är så viktigt att dagens generation får förstå att det finns en plats, en uppgift, just för dem i detta stora pussel. De behövs, du behövs – och det är NU!

Clara Johansson

| Nyhetsbrevsartikel

Guds rike växer!

posted by:Anton Karlsson on

Det finns ingenting så underbart som när en människa väljer att ta emot Jesus som sin frälsare! När det dessutom händer på platser som alldeles nyss var helt onådda, då är det extra härligt. Vi (Daniel och Simon) är nyligen hemkomna ifrån Guinea och det är med glädje som vi nu berättar för dig vad vi sett Gud göra.

Det starkaste minnet vi bär med oss är när vi fick berätta evangeliet om Jesus i en helt onådd muslimsk by utanför staden Mamou. Vi åkte tre timmar med bushtaxi ut i djungeln på otroligt dåliga vägar innan vi kom fram till byn. Väl där möttes vi av mycket enkel levnadsstandard men framför allt slog det oss att de aldrig hört talas om sin frälsare tidigare. NU äntligen skulle vi få möjligheten att berätta den viktigaste nyheten i deras liv, att Jesus dött för deras synder och att de kan bli räddade genom hans blod!

Vi började med att sätta oss ner tillsammans med hövdingen i byn och hans medarbetare. Där satt bland annat imamer och mullor ifrån moskén medan vi ödmjukt berättade varför vi var där. De välkomnade oss med öppna armar och gav oss möjligheten att dela Guds ord. Ungefär 300 människor samlades och Daniel predikade de goda nyheterna om Jesus. Många av dem sökte frälsning vid inbjudan och flera blev helade. En ung kvinna var helt förlamad i sin vänstra arm, den hängde okontrollerat längs hennes sida. Efter förbön började hon först röra på fingrarna, för att sedan böja armen innan hon sträckte den högt över huvudet så att alla de samlade kunde se vad som hade hänt!

De muslimska ledarna stod och såg på med förundran i blicken över det som precis hade hänt. Därefter plockade vi fram en stor säck med biblar och förklarade att de kan läsa mer om Jesus i dessa böcker. Då blev det snabbt stor uppståndelse och folket trängde sig fram för att se till att de fick tag i en bibel. Trängseln blev mycket svår att hantera så vi lämnade över ansvaret till hövdingen i byn. Vi sa till honom att han känner sin befolkning så det är bäst att han delar ut böckerna. Föreställ dig nu där du sitter och läser detta brev hur en muslimsk ledare står på en stol och delar ut biblar till sin egen befolkning!! Biblarna vi hade med oss tog slut och även leksakerna vi delade ut till barnen var mycket populära. Innan vi skulle åka därifrån tog hövdingen oss åt sidan och berättade att han ville upplåta en byggnad åt oss så att vi kunde fortsätta undervisa hans folk om denne Jesus som han just hört talas om!

Dagen därpå, redan tidigt på morgonen reste två pastorer den långa och svåra vägen tillbaka till byn för att flytta dit. De började arbeta på en gång för att plantera en församling i den byggnad hövdingen upplåtit åt oss. De bjöd in till sin första samling som var bön för sjuka och kön till byggnaden verkade aldrig ta slut. Så många ville ha förbön för olika saker och de berättade för oss efteråt att det tog fyra timmar innan de hunnit be för alla.

Efter detta fantastiska genombrott fick vi erfara något som återigen gav oss perspektiv på vilket mirakel Gud faktiskt gjorde i den där byn. Vi åkte nästan lika långt, på om möjligt ännu värre vägar, till en annan by inom samma stamfolk, fulani. När vi kom fram var platsen nästan helt folktom, alla var ute och arbetade och vi fick sitta ner under ett avokadoträd för att vänta på att någon skulle hämta byns hövding. Vi berättade för honom att vi hade med oss gåvor och nyheter till hans befolkning och han välkomnade oss till en början. Vi delade ut leksaker till barnen och ryktet om vårt besök började spridas. Fler och fler barn kom tillsammans med sina föräldrar för att ta emot en leksak och när folket hade samlats var det dags att börja dela evangeliet, Simon stod med bibeln i handen, redo att predika de glada nyheterna om Jesus men han fick aldrig börja. Vi blev bortvisade utav de muslimska ledarna och fick åka därifrån.

Sista dagen innan det var dags för oss att resa hem igen åkte vi till ytterligare en by, lite större än de tidigare. Vi ställde oss mitt i byn, precis utanför moskén och började med att dela ut leksaker. Flera hundra familjer trängdes fram för att få tag i leksaker till sina barn och när leksakerna var slut började Simon predika evangeliet, precis framför moskén där flera gensvarade och sökte frälsning. Vi delade också ut biblar på denna plats och det var stor efterfrågan, både unga och äldre trängdes för att få en bibel!

 

Det är med stor tacksamhet vi skriver denna rapport. Hundratals av fulanifolket har nu börjat läsa bibeln på sitt eget språk. Telefonerna går varma hos våra medarbetare på plats med människor som har frågor om saker de läst i Guds ord. Vi tackar Gud för varje mirakel, alla som sökt frälsning och tagit emot Guds ord. Vi tror att detta bara är början på något otroligt vackert som Gud håller på att göra bland fulanifolket. Stort tack också till dig som burit oss både i bön och ekonomiskt under denna resa!

Daniel Bäckrud och Simon Lundgren

| Nyhetsbrevsartikel

Ungdomsteam i Thailand

posted by:Anton Karlsson on

Jag hade förmånen att få leda ett fantastiskt ungdomsteam under BLITZ-satsningen i Thailand. Vår resa gick till den nordöstra provinsen Mukdahan som gränsar mot Laos. Vi hade fyra intensiva dagar med 10 möten i kyrkor, skolor och på torg. Totalt fick vi predika för över åttahundra thailändare och vi såg lite mer än tvåhundra av dem ge sitt gensvar till budskapet om Jesus Kristus! Vi fick be tillsammans med många elever och flera lärare. Något som berörde oss mest var när en elev som hade tagit emot Jesus frågade Ellen i vårt team efter mötet, ”hur kan jag tro på Jesus i en buddistisk familj?” Ellen fick då dela sitt vittnesbörd om hur hon vuxit upp i en icketroende familj och att det faktiskt är möjligt att praktisera tron på Jesus. Detta var till stor uppmuntran för vår thailändske vän. Vi tackar Gud för allt det goda han gör och att riket växer i Thailand!

Din missionär, Simon Lundgren

| Nyhetsbrevsartikel

Blitz Thailand

posted by:Anton Karlsson on

Det började med en vision under 2006, när Dag T Heggset var utbränd och deprimerad. Mycket har hänt sedan dess! Nästa sommar kommer 48 team från olika länder att träffas i Thailand för att nå ut till 48 provinser med evangeliet!

Thailand är ett av Asiens mest onådda land med mindre än 1% evangeliskt kristna, efter mer än 200 år av kristen verksamhet! Inofficiellt säger man att det finns fler än 2 miljoner prostituerade och att kanske så många som 40% av dem är barn. I de södra delarna av landet pågår dagligen terrorhandlingar och man ser överallt en nation av faderlösa p.g.a. att de för två år sedan miste sin älskade kung Bhumibol Adulaydej. Han hade i årtionden varit landsfadern under många olika kriser.

Vi i Gå ut Mission har varit aktiva när det gäller mission i Thailand ända sedan 2003. Då bodde familjen Heggset där och vi hade under något av åren bl.a. evangeliska kampanjer under bar himmel. Huvudfokuset låg på nord-öst, mot gränsen till Laos och Kambodja. Utöver detta fick vi också vara med och frakta massor av biblar över gränserna, in i de kommunisktiska militärregimerna, där de troende blir mycket förföljda för sin tro.

År 2006, när Dag var på väg till ACE-konferensen i Belfast, fick han i en syn se den thailändska kartan. Dag beskriver det så här: ”Jag satt lugnt och skönt i min flygstol när den thailändska kartan plötsligt kom rullande ner från taket och blev hängande rakt framför mig. Alla provinserna hade olika färger. På samma gång tog det eld i provinserna, en levande låga i varje provins – samtidigt. Jag förstod direkt att Gud vill visa mig något som skulle ske i framtiden i Thailand. Han förklarade att lågorna representerade förkunnelse av evangelium av troende från olika nationer, tillsammans med thailändarna.”

Åren gick, under ”blod, svett och tårar”. Det såg inte ut att bli något av synen. Det skedde flera misslyckade försök med att få till det som Gud hade visat. Men 2016 kunde vi äntligen sätta ner spaden på allvar! Sex team från Norge och Sverige gav sig iväg. Vi fick förmedla evangeliet till sex provinser. Dag upplevde då att visionen gick in i en helt ny fas och Gud gav fler detaljer om hur vi skulle gå vidare. Nu skulle vi fördubbla antalet team varje år, fram till 2020 då vi mobiliserar ut till alla 77 provinserna i Thailand. Så 2019 ger vi oss alltså ut med 48 st team!

Årets Blitz Thailand var speciellt för mig på många sätt, kanske extra speciellt för att jag hade förmånen att ha med min älskade fru och våra fyra döttrar. Att få dra ut till missionsfältet med hela familjen på det här sättet betydde mycket för oss men också för dem vi möter i vår vardag. På skola efter skola i provinsen Chai fick vi höra från rektorer och andra i lärarstaben att Ni är verkligen ett exempel på hur en familj ska fungera, i en nation där vi upplever så mycket sår och splittring i familjerna.

Vi reste till Blitz Thailand med ett särskilt program. En av flickorna hade förberett en dans, som hon fick med alla oss andra på. Två av oss spelade dockteater om förlåtelse. Jag sjöng, både för och med skoleleverna och så förkunnade vi ett enkelt evangelium om Jesus. Till slut inbjöd vi alla som ville att gensvara på budskapet. På plats efter plats fick vi se händer som lyftes högt och så bad de frälsningsbönen. Så starkt att en jämförelsevis oerfaren familj som vi är, kan få utgöra så stor skillnad i människors liv”!

Er evangelist
Dag T Heggset

| Nyhetsbrevsartikel

Guds eld i Phetchabun

posted by:Anton Karlsson on

Det var fantastiskt att få samla ihop teamet som bestod av Sara och Ludvig Zälter, Tarald Drejer, Mirjam Petersson, Hanna Philipson och Daniel Smenes, i Bangkok.

Efter ca 6,5 timme med buss var vi framme i provinsen Phetchabun och byn Lom Sak. Gästfriheten från de lokala troende och pastorerna var milt sagt chockerande för oss från väst. Vi kände oss som kungligheter de dagar vi var där.

Vår bön inför de här dagarna vi skulle få tillsammans med de troende på plats, var att få förmedla något som skulle finnas kvar länge efter att vi åkt därifrån. På söndagsmötet tändes en eld av mission hos nästan 40 personer. De gav sitt gensvar till att ta stafettpinnen av mission vidare till sin by och nation.

Dagen därpå blev en dag fylld med praktisk undervisning. Vårt fokus låg på att förmedla vikten av att leva nära Jesus, vad evangeliet är och hur man kan förkunna det. Vi talade också om hur man kan ge sitt personliga vittnesbörd och hur man ber för sjuka. Hungern hos de troende drog Guds ord ur oss!

Responsen vi fick var att de helt enkelt inte visste hur man delar evangeliet med människor utan kyrkvana. När jag frågade vad de hade gjort hittills, blev svaret att de hade delat ut flyers här och där utan att engagera sig i samtal med lokalbefolkningen. De hade lett till att de snabbt gav upp.

När vi träffades nästa morgon var det sjutton kristna från byn som skulle följa med oss till några mindre samhällen. Där delade vi upp oss i mindre team och kom i kontakt med lokalbefolkningen så att vi kunde dela de goda nyheterna om Jesus. Responsen var överväldigande och vi såg människor bli både frälsta och helade. De kristna på plats blev så ivriga inför att nå ut till andra, nu när de visste lite mer om hur man kunde göra. Så det blev så att de drog med oss till människor de kände och till dem som behövde få höra. De hade fått tag i elden, eller rättare sagt, elden hade fått tag i dem.

Vi hade också ett möte vid en av de lokala ledarnas hus. Dit kunde människor komma för läkarundersökning. Där var ca tjugo personer som först fick höra evangeliet förkunnas och så bad vi för de sjuka innan de fick sin undersökning. Många blev helade här.

Under tiden vi var på plats gjorde vi två skolbesök. Vid det första tillfället var det ca 250 elever samlade. Vi lekte några lekar med barnen och Hanna predikade. Många gensvarade och många vittnade också om hur sjukdom och smärta lämnade deras kroppar fullständigt!

Vid nästa skolbesök var det Ludvigs tur att predika. Det var första gången för honom att hålla en appell. Vi fick veta att det skulle vara drygt tvåhundra elever på plats. Precis före samlingen bestämde styrelsen för skolan att det skulle bli ett tillfälle för alla studenterna att vara med, två tusen elever! Ludvig kände av nervositeten men förmedlade Jesus till dessa härliga thailändska studenter på ett fint sätt. Många sökte frälsning och blev helande.

Sammanlagt var det:
– 2639 människor som fick höra evangeliet
– 210 personer som sökte frälsning
– ca 45 stycken som blev omedelbart helade!
Det som sker i Thailand kommer att fortsätta. Blitz19 Thailand är på gång – kom med du också!

DANIEL SMENES

| Nyhetsbrevsartikel

Engagemanget stegrar

posted by:Anton Karlsson on

Jag sitter och skriver det här på mitt kontor, uppfylld och salig. Vi har nyligen avslutat missionskonferensen Engage mission som vi arrangerat tillsammans med Folk&Språk, OM Sverige och flera lokala församlingar i Nässjö. Ungdomar och unga vuxna har inte bara blivit informerade och inspirerade för mission utan har fått olika möjligheter att göra skillnad för de onådda folken. Så mycket skratt och glädje, men också tårar och förkrosselse.

Konferensens namn Engage kan väl närmast översättas med uppmaningen ”engagera dig” och det är just detta konkreta engagemang vi ser en stegring av i en ung generation. Det vill vi både fånga upp, nära och arbeta med. Timmarna och dagarna efter konferensen har vi haft många samtal om kallelse och önskan om att åka ut med evangeliet. De närmaste 2 månaderna kommer vi att sända 5 olika team ut på uppdrag. Det är både våra erfarna förkunnare och missionärer, men också unga människor som gör sin första missionsresa någonsin.

Den 18-25 november kommer Andreas Cucca, medlemmar från Salemkyrkan i Vargön och ytterligare andra troende att åka till Naogaon distriktet i norra Bangladesh. Vi har sedan 1999 arbetat oförtrutet med att predika evangelium och arbeta med församlingsplantering i detta som är ett av världens folktätaste länder. Många har genom åren engagerat sig och vi kan tillsammans tacka Gud för de hundratals nya församlingsgemenskaper som uppstått genom detta arbete. Men just nu behöver vi konkret engagemang igen. Inför den här satsningen och flera andra missionsprojekt har vi ett sammantaget behov den närmaste månaden på 200 000kr som måste komma in ganska omgående. Engage mission now.

Jonas Andersson
Missionsdirektor Gå ut mission

| Nyhetsbrevsartikel

Ung missionär i Bulgarien

posted by:Anton Karlsson on

I augusti var jag (Anton Karlsson) på väg ut igen med vårt 14:e Ung Missionärs-team. Det var det största teamet hittills och även om jag varit på den här platsen många gånger förut, var jag glad över att ha med mig tre unga ledare till min hjälp. De skulle få leda teamet så mycket som möjligt, under min handledning och jag skulle ta hand om de lite svårare bitarna. Dagen efter att vi kommit på plats blev jag ordentligt sjuk. Bihåleinflammationen fick det att kännas som att huvudet skulle sprängas. Jag kunde inte leda teamet. Men när jag klev tillbaka, då klev de unga missionärerna fram! De hade varit med förut; predikat, vittnat, bett för sjuka… Ungdomar i 18- och 19-års ålder ledde det 14:e Ung Missionärs-teamet, inte jag. När teamet gjorde outreach, låg jag på sängen med min nässpray. Här följer dessa tre unga ledares berättelser om veckan:

När jag ser tillbaka på vår resa till Pazardzhik och jämför den med min första resa dit för tre år sedan, ser jag att mycket har hänt. I mitt liv och inte minst i Ung Missionär som verksamhet. Första gången jag var där, var min allra första missionsresa. Allt var nytt och outforskat. Att nu, tre år äldre och med några fler resor i bagaget, stiga på planet för att åka tillbaka dit var en underbar känsla. Pazardzhik och människorna där har verkligen en speciell plats, djupt i mitt och många andras hjärtan. 

Vi var ett stort team som åkte dit detta år och varje person som var där hade Gud handplockat för det Han hade planerat. Vi var ett härligt brinnande gäng på 9 ungdomar, plus ansvariga teamledare. Varje dag fick vi “ge akt på varandra och sporra varandra till kärlek och goda gärningar.” som Hebreerbrevet säger. Som ledare var det också speciellt härligt att få låta de andra i teamet stiga fram och testa vingarna, precis som jag fick göra för bara några år sedan. För flera var det deras första missionsresa. Första gången de predikade det glada budskapet om Jesus. Första gången de bad för sjuka och fick se människor bli friska. Och första gången de fick leda människor till frälsning. Det finns inget bättre än att få följa Jesus dit han går och bli använd av Honom. Jag har fått lära mig det av erfarenhet och jag vet att det var fler som fick erfara detta under denna resa.
Efter en sådan här vecka kan man inte vara annat än tacksam och glad för vad Gud gjort. Människor har blivit räddade, dragna ut ur mörker, och världen har fått nya unga missionärer i en så viktig tid som denna.
/ Anton Linnarsson 18 år

Sommarens resa stärkte verkligen tron. Även om man har missionerat i samma land tidigare känns det som att man alltid blir överraskad över det som Jesus förmår att göra. På så sätt känns varje resa unik och lika spännande.
/ Joel Thornell 19 år

 

Jag hade stora förväntningar på vad Gud skulle göra under denna resa. Både för oss i teamet, men också bland människorna vi skulle möta. Det är en stor förmån för oss yngre att få missionera bland turkar som är en onådd folkgrupp. Och att då få se en 16-årig teammedlem, predika evangeliet till dessa underbara människor för första gången, det är STORT! Gud gör så mycket mer på en resa än vad man kan tänka sig. Vi fick se många människor ta ett beslut att följa Jesus för första gången, smärta som försvann, Guds kärlek röra vid folk och så mycket mer. När vi även får se att Gud kan använda personer som oss, så blir man så tacksam att vi får vara med om allt detta. Det gav oss som team en längtan efter att låta Gud använda oss mer här hemma i Sverige också. Vår Gud är såå god!
/ Ida Lia 19 år

 

Efter att både vårt team och Alexander Bervebrinks team som var där veckan innan, evangeliserat i trakten kring Pazardzhik, finns nu 62 turkar och romer som gett sina liv till Jesus och nu finns med i uppföljningsarbete. För att den yngre generationen ska kliva fram måste vi släppa fram dem. Vi måste träna dem, tro på dem, backa upp dem, hjälpa dem hitta vägen ut i precis det som Gud har planerat för var och en. Så att deras gåvor får slå ut i full blom och de får leva i den kallelse som Gud har på just deras liv. Och så att de axlar uppdraget att ge de minst nådda folkgrupperna en chans att höra om Jesus. Tack för att ni står med oss i den uppgiften!
Anton Karlsson, samordnare Ung Missionär

| Nyhetsbrevsartikel, Ung Missionär

Leve evangeliet

posted by:Anton Karlsson on

Som liten stod jag ofta i pappas verktygsbod och byggde flygplan; en träkloss som jag med spik fäste tvärs över en annan träkloss. Antagligen hade ingen i sin vildaste fantasi kunnat gissa att det var flygplan jag byggde. Mina plan var klumpiga och inget av dem kunde flyga. Ibland hamnade spiken mellan träfibrerna så att hela klossen sprack. Då fick jag idén att prova trälim. Men när jag tryckte på limflaskan kom det inget lim. Gammalt lim hade korkat igen öppningen, så då fick jag pilla bort det med en liten spik. Men när det torkade limmet var borta, kom det ändå inget lim från flaskan. Bara luft som lite hånfullt visslande kom från flaskan. Så jag stod där och skakade och tryckte så mycket jag kunde, utan resultat. Till slut vände jag på flaskan för att se om det satt något i vägen för öppningen. En av mina lite sämre idéer var att trycka samtidigt på flaskan. ”Sprutt!” sa det och där stod jag med massa trälim i ögat.

I höst är det mycket som händer samtidigt! Inom kort, i oktober, lyfter ett flygplan med Simon Lundgren och Daniel Bäckrud till Guinea för en stor bibelutdelning. Evangelium ska predikas i samband med att 2000 biblar på språket fulani, delas ut i flera olika byar. Ett annat flygplan med mig själv och Alexander Bervebrink flyger till Guinea i november för ännu en kampanj i detta land som vimlar av olika folkgrupper. I månadsskiftet oktober-november flyger Daniel Smenes till Assam i Indien för att hålla kampanj.

Vi kan se uppdraget som omöjligt eller så kan vi tro att för Gud är inget omöjligt. Situationer både för nationerna och enskilda människors liv, kan tyckas låsta. När vi försöker kan resultatet tyckas vara inget annat än luft. När vi behöver ett flöde, står vi där med torkat lim. Det är inte alltid ens plan vill flyga. Men evangeliet lever! Det är inte klumpigt, igentorkat eller bara luft. Det är enkelt, kraftfullt, har substans och är relevant för varje människa. Det kan låsa upp varje fastlåst situation. Det kan skaka om nationerna. Det öppnar upp igentorkade dörröppningar. Det räddar människor in i evigheten. Och det är Guds plan att det ska höras bland alla folk!

Det spelar ingen roll hur mycket vi skakar, trycker och försöker pressa fram ett resultat. I egen kraft kan vi omöjligt få något uträttat. Vi behöver den Helig Andes vind för att kunna lyfta. Vi behöver bröder och systrar i Kristi kropp, som Han kallar att tillsammans med oss, genomföra uppdraget att förkunna de goda nyheterna. Korset, två tvärslagda ”träklossar” är Hans plan, till frälsning för alla folk. Så kära syskon! Stå nu med oss igen och låt oss sätta sprutt på dessa tre satsningar i höst genom era förböner och din ekonomiska gåva!

Liksom himlen är högt över jorden, så är mina vägar högt över era vägar, så är mina planer högt över era planer.” Jes 55:9

Anton Karlsson, samordnare Ung Missionär

| Nyhetsbrevsartikel

Impact the Balkans

posted by:Anton Karlsson on

Ett av missionsteamen från Ung Missionär deltog i somras i en större satsning tillsammans med Jesus Revolution och Pentecostal European Forum, som gjordes i nio av Balkans nationer. 330 unga människor från 35 olika nationer möttes först i Bulgarien för ett femdagars träningsläger.

 

Under de dagarna var det starka Gudsmöten där unga människor brännmärktes av Guds kärlek. Missionslågan tändes i varje hjärta och vi fick undervisning om hur man förkunnar evangelium, delar sitt personliga vittnesbörd, samt hur man ber för sjuka. Till slut var vi klara för att resa ut till våra specifika nationer.

Mitt team reste till Montenegro, till staden Bar. Efter arton timmar med buss kom vi till slut fram. En missionärsfamilj på sex personer som hade bott där i bara en dag, var våra värdar. Vi hade fått veta på förhand att vi inte skulle kunna förkunna evangelium på öppen gata och att det var så mörkt och svårt i denna nation. Till och med vår kontaktperson uppmuntrade oss med att “det skulle överraska mig om någon överhuvudtaget kommer lyssna på er”. Evigt optimistiska var vi ändå redo för att inta gatorna i Bar!

Vi hade vårt första gatumöte mitt i centrum på torget. Vårt team bestod av en dansgrupp och ett evangelisationsteam. Vi satte upp ljudanläggningen och började inbjuda dem som kunde höra oss att komma närmare. Dansgruppen satte i gång med den första av de tre danserna de hade lärt sig i Bulgarien. Mellan varje dans delade en av oss sitt personliga vittnesbörd och gatumötet slutade med en stark förkunnelse om Jesus.

Till vår stora glädje var folket i Bar så villiga att lyssna på oss. De var vidöppna för Jesus! Den första kvällen var det 15 människor som ville ta emot frälsning och fem blev ögonblickligen helade. Bland dem var det en kvinna som hade smärtor i knät. Hon fick förbön där hon satt på en parkbänk och knät blev fullständigt friskt! Därefter påpekade hon att hon hade två knän och att hon behövde helande också i det andra knät. Vi bad för henne igen och smärtan försvann fullständigt!

Många av ungdomarna kom tillbaka kväll efter kväll och vi lärde verkligen känna dem de dagarna vi var där. En av dem, en femtonårig kille, blev helad i sin rygg under ett av våra gatumöten. Han blev vår tolk till serbiska. Han ville så gärna översätta åt oss, våra gatumötena fick verkligen ett uppsving med en tolk från lokalbefolkningen. Flera gånger delade han sin splitter nya upplevelse av Jesus, i mikrofonen till folket i Bar.

Sammanlagt hade vi 18 gatumöten i Bar(!) och vi fick se 66 dyrbara människor gensvara på evangeliet. Det var också 25 omedelbara helande som inträffade under dagarna vi var där. Vi kände allihop en smörjelse av genombrott som också spred sig vidare till lokalbefolkningens hjärtan.

Vi hade inga problem med polisen eller andra auktoriteter. Det var som om de var förblindade om vår närvaro, eftersom polisen gick förbi oss flera gånger utan att ens fråga om vi hade något tillstånd. Herren gav oss frihet att förkunna de goda nyheterna om frälsning i Kristus!

Under Impact the Balkans i de nio nationerna som evangeliet blev förkunnat i fick 14.400 människor höra evangeliet. Av dessa gav 1030 gensvar på evangeliet och 191 blev ögonblickligen helade på gatan. Det har verkligen varit veckor av “himmelsk impact” och vi har bara sett en del av allt som hände där. All ära till Jesus!

Daniel Smenes

| Nyhetsbrevsartikel, Ung Missionär

Vad händer efter kampanjen?

posted by:Anton Karlsson on

Detta är en fråga jag ofta ställer mig själv. Tänk dig själv att du rest i en bushtaxi flera mil ut i det som verkar vara ”ingenstans”. När du kommer fram möts du av en liten församling i en av världens minst nådda folkgrupper. De berättar för dig om förföljelsen de får utstå, hur biblar bränns på bål och hur kyrkobyggnaderna förstörs. Ändå har de i tro beslutat att arrangera en kampanj för att nå sin egen befolkning med evangelium. När du sedan åker därifrån lämnar du denna lilla och förföljda församling med en hög på flera hundra uppföljningskort. Pastorn lovar att ta hand om var och en som skrivit upp sig och du ber för honom, men i ditt hjärta tänker du: HUR SKA DET GÅ TILL??? 

Samtidigt som jag vet att de lokala troende kommer att tränas av våra inhemska uppföljningsarbetare som alltid gör sitt yttersta och som har församlingsplantering som en del av sitt DNA så kommer ofta frågan ”hur” upp i mina tankar. ”Hur ska det gå till just denna gång?” ”Hur ska de hinna med alla dessa uppföljningskort?” ”Hur ska de kunna stå emot all förföljelse som uppstår?” ”Hur ska de orka?” Och hur ska de nyfrälsta våga döpa sig och öppet gå med i en församling när de riskerar att frysas ut ur samhället helt? HUR??Svaret landar precis som alltid i att Jesus själv försörjer sin församling med det den behöver, mod, tröst, styrka och kraft.

Under hösten 2017 reste jag och min fru Felicia runt i Assam, Indien under en månad för att besöka några av de platser där GUM har haft kampanj och planterat församlingar genom åren. Vi fick vara med och uppmuntra församlingarna till fortsatt tillväxt och vi fick verkligen se att Jesus faktiskt håller de löften som står skrivna och att mina mänskliga frågeställningar faktiskt endast grundar sig i min otro. Här följer vittnesbörd ifrån 4 av de platser i delstaten Assam som GUM haft kampanjer i: Goalpara, Rongsai, Nagaon och Biswanath.

Goalpara Detta var den första kampanjen Gå ut mission gjorde i Assam år 2011. Goalpara-området är, lokalt sett, framför allt känt för sin träningsanläggning för hinduiska terrorister och där fanns endast ett fåtal döpta familjer. Under kampanjen samlades ca 200 uppföljningskort in ifrån hinduer. 50 av dem döptes och konverterade ganska snart efter kampanjen (alltså ca ¼) medan ytterligare 15 familjer valde att tro i hemlighet utan att döpa sig på grund av förföljelsen. När vi kom dit i höstas, 6 år efter kampanjen träffade vi ett nätverk utav husförsamlingar. De samlades till gudstjänst på nätterna för att inte bli upptäckta och när de gick till gudstjänst hade de biblarna innanför kläderna för att ingen skulle ta dem och bränna dem. En kvinna hade till och med fått lida martyrdöden några månader innan vi kom dit. Trots detta hade församlingens dop-siffra ökat ifrån 50 till 200. Trots fruktansvärd förföljelse har alltså frukten av den kampanjen blivit en församling som under 6 år fördubblats, 2 gånger! Dessutom hade antalet familjer som tror i hemlighet ökat ifrån 15 till 25!
Nagaon Även denna kampanj hölls utav evangelist Daniel Smenes, som berättar att det var en härlig kampanj med många under och tecken och att många uppföljningskort samlades in. Lokalt fanns en baptistförsamling som amerikaner planterat för ca 100 år sedan. Pastorn i denna församling lovade efter kampanjen att ta hand om uppföljningen. Ungefär ett år efter kampanjen var nästan ingenting gjort. Löftena hade inte hållits och högen med uppföljningskort var nästan orörd. Vår ledare i Assam beslutade då att skicka dit en ung inhemsk apostel och församlingsplanterare, som flyttade till Nagaon för att ta över uppföljningsarbetet ifrån pastorn i baptistförsamlingen. När vi kom dit hade denne unge apostel bara bott där i en månad. Ändå hade han redan hunnit starta 3 husförsamlingar med 10-20 besökare i varje! Alla rapporter ifrån fältet är inte segerrapporter men något vi i Gå ut Mission är väldigt glada över är att vi har fantastiska lokala medarbetare. De har en glöd och är villiga att offra så gott som vad som helst för att utbreda Guds rike. Utan dem hade kampanjerna aldrig kunnat bära den frukt som vi nu rapporterar om.
Rongsai Här fanns innan kampanjen endast en liten husförsamling, ingen kyrkobyggnad och ingen pastor. Ett par familjer hade kommit till tro men de hade ingen lokal ledare. Gå ut Missions Norges, evangelist Daniel Smenes predikade på den kampanjen och han uttryckte när han kom hem att det måste till ett stort mirakel för att uppföljningen ska bli fruktsam på denna platsen. På dagtid under kampanjen skulle de ha seminarier för lokala ledare men ingen kom, det fanns ingen ledare. Men när jag och Felicia kom dit stod där en tegelbyggnad mitt i byn där det stor ”CHURCH” med stora bokstäver. Lokalen rymde ca 100 personer och när jag predikade i den kyrkan stod minst lika många utanför byggnaden och hängde in genom fönstren för att lyssna till budskapet. Det visade sig att pastorn i Goalpara, flera gånger i veckan åkt 35 km enkel väg på motorcykel för att sköta uppföljningen även i Rongsai. Nu är han andlig ledare för båda församlingarna och båda växer i multiplikation.
Biswanath Här var jag själv, tillsammans med evangelist Daniel Smenes och två andra norrmän och hade kampanj i april 2017. Där fanns framför allt två församlingar, en baptistförsamling och en tysk-lutheransk församling. Totalt under kampanjen samlade vi in strax över 2000 uppföljningskort. När vi kom dit i höstas, 8 månader efter kampanjen hade pastorerna arbetat hårt. Båda de redan existerande församlingarna hade nästan fördubblats och dessutom hade pastorerna planterat tre nya husförsamlingar i tre olika byar en bit därifrån. Här är ett vittnesbörd ifrån Dimi (bild på framsidan), en kvinna som upplåter sitt hem åt en av dessa husförsamlingar: ”Jag var tidigare hindu och jag hade aldrig hört talas om Jesus, jag visste att det fanns kyrkor med kristna men jag hade aldrig hört talas om namnet Jesus. En dag när jag var ute och gick i byn såg jag en banderoll där det stod att man kunde bli helad av Jesus. Jag hade haft svåra magsmärtor under flera år så jag gick till kampanjen i hopp om att bli helad. När jag kom dit berättade de om Jesus ifrån scenen, de berättade om syndernas förlåtelse och att bli räddad i evigheten. Tillslut sa de att alla som ville lära känna denne Jesus skulle komma fram till scenen. Jag vågade inte. Men efter det skulle alla med sjukdomar och smärtor komma fram. Då gick jag fram och den kvällen försvann mina smärtor. Detta var första kvällen och jag blev så tacksam till Jesus att jag gick dit andra kvällen också. Då gick jag fram för att lära känna Jesus. De bad för mig och jag har bett till honom varje dag sedan dess. Nu är min största bön att mina bröder också ska börja tro så att jag får döpa mig.”
| Nyhetsbrevsartikel

Pionjärernas upplevelser från missionspraktiken

posted by:Anton Karlsson on
Annie Nikrin En tid innan vi åkte till Guinea så talade Gud till mig mycket om det Levande vattnet. Det fanns en stor längtan hos mig att åka till folket på Fotoba för att få ge dem det här vattnet. Vattnet som ger evigt liv och stillar varje törst. Jag ställde mig framför folket med vatten i min ena uppsträckta hand och ropade: “If anyone are thirsty tonight, come here and drink! When you drink of this water you will soon need to drink it again. But if you drink of the water that Jesus gives it will stay inside you. It will become a well inside of you with water that flowes through you and gives eternity life”. Det var många som blev befriade från olika saker och helade i sina kroppar under kampanjkvällarna. Allt på grund utav vår underbara Gud som var där och älskade människorna. Kommer speciellt ihåg en kvinna som blev befriad från en demon under en av kvällarna, hon kom tillbaka även nästa kväll och då var hon inte sig lik längre. Hon bara strålade utav Jesus och jag förstod att hon tagit emot det Levande vattnet.
Hanna Philipsson Jag har svårt att sätta ord på allt vi var med om och allt Gud gjorde genom oss under vår resa till Guinea. En enda mening ringer i mina öron när jag tänker på allt vi var med om: JESUS ÄLSKAR VERKLIGEN GUINEA! Ända från den stund jag satte fötterna på ön fylldes jag av en sådan kärlek för soso-folket som befolkade ön. Från alla barn som sprang omkring och öste glädje in i våra liv, till kvinnorna som satt utanför sina hem och tvättade kläder eller lagade mat, till männen som fiskade eller jobbade med annat. Gud har en sån otrolig kärlek för sina barn på ön Fotoba, och det märktes på kampanjkvällarna. Kväll efter kväll fyllde Gud ön med sin glädje och vi dansade ifrån kampanjplatsen till vårt boende, bara för att Gud är god. Den tredje kvällen hade nästan alla i teamet känt att det var tufft i andevärlden, att en kamp var i full gång. Detta visade sig extra tydligt när vi kom till kampanjplatsen och nästintill ingen var där. Men där var några barn som satt och väntade på att det skulle dra igång, så vi bestämde oss för att vi skulle dansa med de, medans resten av folket rullade in. Området fylldes av fartfylld lovsång och glädjen fick ta över totalt! När Daniel sen hade predikat och vi bad för sjuka var det en kvinna som blev befriad och en man med en bruten arm som blev helad. Guds glädje fyllde oss och fyllde Fotoba, så mörkrets makter hade inte längre någon kraft där! JESUS ÄLSKAR VERKLIGEN GUINEA!
Clara Johansson Innan vi åkte till Guinea talade Gud mycket till mig om frihet; att han längtar efter att sätta sitt folk fria från olika saker som binder. När vi kom fram till ön Fotoba förstod jag snabbt vad han menade; hela öns befolkning hade på sig amuletter och fetischer, och gick till häxdoktorer för att “få beskydd” (till och med många kristna!). Många människor var demonbesatta. Ett tillfälle jag sent kommer glömma var dagen efter kampanjen var över. Vi vaknade på morgonen och upptäckte att det satt en ung muslimsk kvinna utanför vårt hus. Hon hade hört rykten om att vi fanns på ön och att många hade blivit befriade, så hon gick en mil den morgonen för att bli befriad från en demon. Just den dagen skulle vi till hennes by för att predika, så vi tog med henne i båten tillbaka. Där bara låg hon längst fram i båten och kunde varken titta på oss eller ha ögonkontakt. När vi senare hade haft möte i byn bad några för henne. Hon föll till marken och blev okontaktbar i flera minuter. De fortsatte be. Plötsligt vaknade hon upp, med en lätt blick, och berättade att hon såg sin demon lämna henne och fara ner i sjön! Hon lämnade sin slöja och tog emot Jesus som Herre. Helt fantastiskt! Jesus kom för att sätta de betryckta fria. Bara i hans namn finns den sanna friheten.
| Nyhetsbrevsartikel

Bryt ny mark! – så inte bland törnen (Jer 4:3)

posted by:Anton Karlsson on

Att bryta ny mark handlar om att ta ned träd, riva upp stubbar, få bort stora otympliga stenar med både maskiner och dynamit…det är krävande, kräver muskler och tar tid. Men det är nödvändigt för att komma åt slät mark och en bördig jord. Det är bara pionjärer som gör sådant.

I Guds rike är det likadant. Gud befaller genom profeten Jeremia Guds folk att tänka nytt. Att vi ska vara pionjärer som hittar ny bördig mark och inte slösar bort tid och resurser på mager jord med törnbuskar. Samtliga av våra kristna rörelser startades av andliga pionjärer för mellan 90-140 år sedan. Men var är pionjärerna idag? Vi har många pastorsutbildningar men hur är det med utbildningar för evangelister och missionärer?

I Gå ut mission tackar vi Gud för att vi i höst välkomnar den 10e årskullen som börjar vid den pionjärutbildning vi driver tillsammans med Team med uppdrag! Hela 36 pionjärer har vi utbildat sedan starten. Dessa har varit med och startat församlingar i Sverige, hållit kampanjer bland onådda folk, predikat i små svenska samhällen, eller för stora folkskaror i Afrika och Asien. De har fått se människor söka frälsning. Sjuka har blivit botade när de ber för dem och de har fått befria människor från demoner. Men de har också fått uppleva dagarna när ingen vill lyssna. När man hånas och förlöjligas och överenskommelser bryts. Att ifrågasättas av sin egen familj eller hemförsamling. De har fått uppleva motgångar såväl andligt som lekamligt. Detta är också en oundviklig sida av det pionjära livet.

Men det är fascinerande att efter avslutat pionjärår få se hur de går vidare och ägnar sig åt att finna ny mark för Guds rike. Flera pionjärer finns med aktivt i Gå ut mission. En del finns med i församlingsplanteringarna och andra startar upp nya församlingar själva eller i team med andra. Emma Mauritzon som var Pionjärelev 2011 har de senaste två åren varit linjeledare för Pionjär. Men nu är hon mammaledig och Anton Karlsson som var pionjärelev 2009 är nu linjeledare. Till hösten ser vi ut att få en klass med över 10 elever som kommer bryta ny mark! Vill du stå med oss i vårt arbete med att utrusta och utveckla nya Pionjärer? Då vill jag uppmuntra dig att i sommar be för den nya klassen! De behövs mycket kraft och energi för att få se tidigare obruten mark kultiveras och de första plantorna skjuta upp. I den andliga världen flyttas främst ”sten” och andra hinder i bön. Tillsammans kan du och jag nu skapa förutsättningar för ett effektivt planteringsarbete det kommande läsåret. Det är väl investerad tid.

Jonas Andersson, missionsdirektor

| Nyhetsbrevsartikel

Det finns ett pris att betala

posted by:Anton Karlsson on

Jag är stolt och tacksam över att vi genom hela Gå ut missions historia kunnat se tydlig bestående frukt av arbetet. Genom att göra just det Jesus sa till oss att göra, predika evangeliet genom kraften i under och tecken och träna de nya troende till effektivt lärjungaskap etableras Guds rike. Nya församlingar har alltid varit målet. Men allt kommer med ett pris. 

I detta nummer har du kunnat läsa ett reportage där våra medarbetare Daniel och Felicia Bäckrud återbesökt flera av de platser där vi haft kampanjer i Assam, Indien. De lokala medarbetarna kan dela många berättelse av umbäranden och hårt slit. Och även om vi själva vid mer än ett tillfälle satt våra liv på spel är det dem som är kvar som betalar det högsta priset. Det finns alltid ett pris att betala. Allt kostar på olika sätt.

Vi har under många år stöttat ett antal församlingsplanterare i Assam. Det är en fast kostnad varje månad. Samtidigt växer arbetet och behoven blir allt större. Vi behöver större resurser ekonomiskt för att sända fler då skörden förmeras. Detta sker parallellt med att det politiska tonläget skärps i Indien, förföljelsen ökar och utmaningarna blir fler i varje led. Det är i detta läge vi upplever hur Gud talar till oss och utmanar oss om att på plats bygga ett träningscenter för församlingsplanterare! Vi behöver för att komma igång med detta i ett första led 120 000kr. Utöver detta skulle vi behöva ytterligare ca 10 000kr i månaden för att säkra det månatliga understödet till fler församlingsplanterare som kommer att tränas. Ibland frågar folk mig ”Hur går det med uppföljningen efter kampanjerna?” Idag ber jag att fler ska fråga ”Vilket pris kan jag betala för en bra uppföljning?” Genom en stor eller liten gåva denna månad kan du vara med och lägga grundplåten för ett träningscenter som vi tror kommer ha stor påverkan på Assam under många år. Om du vill finnas med varje månad och stötta de som sänds ut att plantera församlingar vill jag tipsa om att teckna dig för autogiro. Ett enkelt och smidigt sätt att ge som skapar stabilitet och ekonomisk långsiktighet. Stort tack för dina gåvor och förböner.

Jonas Andersson, missionsdirektor

Är du intresserad av autogiro? Tryck HÄR för att ladda ner en blankett

 

| Nyhetsbrevsartikel

Onådda platser och unga missionärer

posted by:Anton Karlsson on

Innan kampanjen i Mount Vernon hade vi två möten på teplantager. Det var fantastiskt att få ge evangeliet på dessa platser och se hur Rebecca 15år och Agnes 3,5år tog nya steg i sin tro. Både Agnes och Rebecca var med och bad för sjuka. På andra stället predikade vi på Hindu temple road precis vid hindutemplet. Att vi ens skulle få till det var lite osäkert då det ösregnade och prognosen sa att det skulle fortsätta till långt in på natten.

I bilen samtalade vi om detta och Agnes bad en kort bön ”Regn försvinn i Jesu namn”, sen vände hon sig till Lina och frågade: mamma ska regnet försvinna nu? Lina svarade: vi får se ifall molnen flyttar sig. Det tog bara några minuter så slutade regnet och vi kunde sedan predika utomhus. Marken var jätteblöt men regnet kom inte tillbaka!

Det blev ett rejält genombrott på en plats där det sedan tidigare bara fanns en kristen familj. Flera kom till tro, där precis vid hindutemplet. Tidigare hade våra lokala kontakter fått hot: att om de skulle ta kristna predikanter dit så skulle folket där ge dem stryk! Det var verkligen segerstämning efter mötet då man sa: ”Oavsett om ni är glada så är vi glada, för vi vet vilket möte vi precis haft! Inga av dem som kom var kristna! Vi stod i tro för att en skulle komma till tro och nu har vi tretton namn på kontaktkort och fler som bad med i bönen” Efter predikan så bad vi för sjuka bland annat blev en man helad från ryggsmärtor, Rebecka bad för en kvinna som blev fri från huvudvärk och kroppsmärtor.

Läs mer om kampanjen i Sri Lanka i artikeln: “Lervälling, blodiglar och frälsningsmirakler”

| Okategoriserade

Lervälling, blodiglar och frälsningsmirakler

posted by:Anton Karlsson on

I Maj reste Andreas, Lina och deras dotter Agnes till Sri Lanka för två bymöten samt en kampanj i Mount Vernon. Med på resan var även David Oliw från Svensk Pionjär mission som hade med sig dottern Rebecca.

När vi kom till Mount Vernon slogs man av den vackra omgivningen. Det andra som slog en var alla vackra människor. När jag tittar tillbaka inser jag att veckan i Mount Vernon var något som Gud orkestrerat. På kampanjens första kväll hade Lina en kort hälsning innan David Oliw predikade och många av de 400 som var samlade gav gensvar på evangeliet. Flera upplevde även helande. En kvinna hade varit sjuk i flera år och kunde knappt röra kroppen. Hon var stel och helt plötsligt under bönen kände hon hur smärta o stelhet släppte. Hon hade även haft kraftigt nedsatt hörsel i 32år men kunde nu höra tydligt! Tidigare behövde folk nästa skrika för att hon skulle höra.

Andra kampanjmötet kunde det lika gärna blivit inställt möte då det öste ner bara timmen innan mötet och prognosen sa att det skulle regna genom natten. Men för andra gången under resan lyfte vår yngsta teammedlem Agnes sin röst och sa ”regn sluta i Jesu namn Amen!” Och likt första gången slutade regnet. Vi hade många hundra på plats och folket lyssnade intensivt när Lina Cucca predikade en illustrerad predikan med hjälp av Rebecca Oliw och gensvaret var starkt. Människor vittnade om helande ikväll, en av dem hade blivit medtagen av en vän och under förbönen hade hennes huvudvärk försvunnit. Men det mest fantastiska var att se hur berörd hon var av Jesus.

I Mount Vernon fanns sedan tidigare en liten församling på ett fyrtio personer.Under kampanjen kom det folk från fem olika Tea estates och församlingen i Mount Vernon hade redan bestämt sig för att plantera en församling på ett av estatesen. Ett Tea Estate är ett område där man odlar te och inom ett estate kan det bo väldigt mycket människor.

Under tredje kvällen var det Team Oliw som vittnade och predikade. Rebecca inledde med ett vittnesbörd om hur hon blivit helad och sedan tog pappa David Oliw över och predikade evangeliet. Pga kraftigt regn tidigare på dagen och lervälling på kampanjplatsen var skaran något decimerad, men trots detta gensvarade 60 personer på inbjudan. Efter förbönen för sjuka kom flera och vittnade. Efter mötet tackade vi familjen Oliw för god insats innan de åkte hemåt Sverige.

På Söndagen predikade vi i den lilla kyrkan i Mount Vernon där många av de nyfrälsta kommer börja komma till. En kvinna som var kristen tog med sin man och han tog emot Jesus under förbönen. En anann kvinna kom o vittnade att hon blivit befriad från onda andar, helad o frälst under kampanjen. På gudstjänsten var det 22 nyfrälsta som besökte kyrkan för första gången.Undder Söndagskvällen hade vi det sista kampanjmötet i Mount Vernon och när vi kom dit regnade det fortfarande. Hela kampanjfältet var lervälling och tom på människor men full av blodiglar. När vi väl kom igång ca 2 timmar sent var över 700 personer samlade. Himlen var helt klar och det kom inte en droppe mer regn. Andreas predikade evangeliet om att Jesus var det perfekta syndoffret och vid frälsningsinbjudan kom 96 personer fram för att ta emot Jesus! Vilken härlig syn att se ljuset tändas i människors ögon. Med kunskapen om att det finns heltända pastorer som både kommer välkomna dem till sina församlingar i området samt starta nya grupper i intilliggande Tea estates blir man otroligt lycklig som missionär. Vi välkomnade dem och undervisade kort om vägen vidare som lärjunge och vikten av att komma med i en lokal församling. Vi hade även flera som vittnade om helande, både smärtor som försvunnit och hörsel som återställts, men detta blir futtigt i jämförelse mot att människor gått från död till liv, från mörker till ljus, från förlorade till återfunna!

Andreas Cucca

 

| Nyhetsbrevsartikel

Det minsta fröt och det största trädet!

posted by:Anton Karlsson on

Sista helgen av maj reste jag tillsammans med Per Marklund från Gå ut missions styrelse och föreståndare i Donsö Missionskyrka, på ett återbesök i den ryska staden Yekatrinburg i Ural området, vid början av Sibirien. För 22 år sedan höll jag och Gå ut missions evangelist Dag Heggset en kampanj utanför denna stad i samhället Bjerjozovsky. 

Det var en märklig och knölig kampanj som mänskligt sett inte såg ut att lyckas helt bra. Men Guds nåd och Hans vägar är förunderliga. Det blev ändå en församling i samhället och ganska många ungdomar kom till tro på Jesus, och det visade sig att de är bevarade även idag…dock inte så unga längre!

Pastor Leonid Bak som vi då gjorde kampanjen tillsammans med i 1996, presenterade mig nu för en skäggig 42 åring med barn på bägge armarna. Det tog bara en sekund så kände jag igen den lilla pliriga blicken och utropade: -Dima medan jag kastade mig i hans stora ”björnfamn”! Dima upplevde under kampanjen i Bjerjozovsky som ung 18 åring att han skulle bli församlingens pastor, och det är han än idag!

Orsaken till denna återresa var att Leonid under 2017 plötsligt fick ett tilltal från Gud om att han skulle återknyta kontakten med mig och fråga om jag kunde komma och hålla en konferens om församlingsplantering i hans nuvarande församling i Yekatrinburg. Denna församling har hela tiden haft en bra kontakt med Equmeniakyrkan, och därigenom visste Leonid att jag arbetar med församlingsgrundande.

Och sannerligen behövs våra återbesök i Ryssland. Våra bröder och systrar där har tyvärr under de sista åren fått uppleva hur det gamla förtrycket och förföljelsen under kommunisttiden, har börjat återuppstå. De får inte längre evangelisera eller ens bjuda med sig någon icke medlem till kyrkan utan att riskera bli bötfällda om det polisanmäls. De får inte heller ha något officiellt samarbetet med en utländsk organisation, utan måste stå på egna ben. Detta har gjort att de troende i Ryssland på nytt har börjat ropa till Gud om en andra våg av ”perestrojka”, frigörelsen som ju på 90-talet gjorde det möjligt för mig och andra att hålla många kampanjer runtomkring i landet. De minns hur de när kommunismen brakade ihop, drogs in i Andens vind genom att vi från väst kom och predikade evangelium och de blev pastorer och missionärer över hela Sovjetunionen. Nu har klimatet hårdnat och det planteras inte så många församlingar. Det finns få evangelister och missionärer. Konferensen var därför ett led i de ryska syskonens önskan att återuppta nöden för de förlorade. Seminarierna var välbesökta med representanter från 22 av Yekatrinburgs små församlingar. Staden har 2 miljoner invånare och under 0,5% evangeliskt troende. Seminariedeltagarna var riktigt hungriga på inspiration, undervisning och förbön. Guds ande berörde de flesta och med händerna sträckta upp i luften ropade de högt till Gud för sitt fosterland.

Det var inspirerande att tillsammans med församlingens styrelse lyssna till Leonids vision om att starta ett bibel & missionsinstitut. I oktober drar man igång för att utbilda pastorer, evangelister och missionärer så att hela Ural området och så småningom hela Ryssland och de närliggande onådda länderna Uzbekistan, Turkmenistan och andra kan få bli föremål för evangeliets frälsande och upprättande kraft! Leonid såg djupt i mina ögon när han vädjade om Gå ut missions hjälp i allt detta: – Rickard, tänk om vi hade vetat i maj 1996 i den lilla orten Bjerjozovsky att vi skulle nå ut i hela världen?! Och så påminde han mig om den profetsika bilden som Dag Heggset hade delat med mig från Matt 13:32 när jag en regning natt under kampanjen i 1996 var på väg att ge upp alltihopa: ”Det är det minsta av alla frön, men när det har växt upp är det störst bland alla köksväxter och blir som ett träd, så att himlens fåglar kommer och bygger bo i grenarna.”

Rickard Lundgren, grundare

| Nyhetsbrevsartikel

Andliga högtryck

posted by:Anton Karlsson on

Vi har i de nordiska länderna haft en exceptionellt varm start på sommaren. Det här med vad som händer med folk när det det blir några grader varmare är intressant. Lite skämtsamt säger vi ibland att i lite varmare länder så är också människorna lite mer ”varma” och öppna. Men är det inte precis det vi får vara med om här uppe i kalla norden varje gång vi upplever en rejäl värmebölja? 

Folk blir mer avslappnade, kommer ur sitt vinteride och börjar rent av prata med varandra. Men det finns också andra fenomen. När det blir tillräckligt varmt, och värmen håller i sig kan dock mindre charmerande sidor komma fram hos oss. Många blir irritabla och snarstuckna eller kanske helt dåsiga och närmast apatiska.

Precis på samma sätt är det när det andliga klimatet förändras. När den andliga temperaturen stiger och förfrusna hjärtan tinar, öppnas människor och nationer upp för Jesus. Om och om igen har vi i Gå ut mission fått uppleva plötsliga andliga högtryck. Då tycks människor vara öppnare och mer mottagliga för evangelium än för bara något år, någon månad eller rent av bara för en vecka sedan. I helig samverkan mellan bedjare och himlens Gud förflyttas högtrycksområden och förblir över folkgrupper och nationer. Men vi har också sett den andra sidan där irritation, motstånd och till och med apati infinner sig mitt i dessa starka skeenden. Människor som inte vill få avslöjat vad som faktiskt göms i det frusna hjärtat, drivs till motstånd och ibland vidriga angrepp. Bland dem som kanske stått med i kampen länge kan perioder av långvarig hetta, faktiskt skapa andlig dåsighet och apatiskhet. Segerrapporterna skapar inte glädje och tacksamhet längre.

Kampen vi står i är av andlig natur och därför är jag så tacksam över att just du valt att stå med oss. Jag är övertygad om att du som läser dessa rader nu väljer att ge oss möjligheten att fortsätta sommaren i andligt högtryck. Med riktad bön hålls skeenden igång, med öppna hjärtan som ger frikostigt riskeras ingen dåsighet. Tack Jesus för en våg av andlig, böljande värme över de nordiska länderna, vi ber att det får fortsätta hela sommaren och långt in på hösten!

Jonas AnderssonMissionsdirektor

| Nyhetsbrevsartikel

Evangelium till ön Fotoba

posted by:Anton Karlsson on

Vad ska man säga..? Det är svårt att smälta och ta in allt som Gud gjorde och som hände under de dagar som jag, Rodhe, med pionjäreleverna Hanna, Clara och Annie samt Gå ut missions evangelist Daniel, var med om i Guinea. Var ska man börja, då Gud verkligen ordnat med ett party på Fotoba!

Den anglikanska prästen som tolkade åt oss hela veckan, kom första dagen iklädd en hatt som lämpar sig för partytillfällen och nog var det party hela veckan. Han själv blev andedöpt under tiden han tolkade undervisningen om andedopet! Det går inte att ta miste på det liv som han fick del av. Han avslutade kampanjen med att vittna om det som hänt honom och bjöd in till fler möten veckan efter, då han skulle predika, be för sjuka och driva ut demoner. Publiken bekräftade att han var annorlunda, något hade hänt!Vår kampanjplats låg mitt emot en moské och scenen med mixerbordet hörde till en imams hus. Det var ca 250 personer som kom kväll efter kväll. Nästan samtliga besökare bad med i frälsningsbönen varje kväll och vissa av kvällarna överröstade barnrösterna de vuxna. En muslimsk kvinna hade tagit sig till kampanjen från Conakry, minst 45 minuter med båt, för att hon hört att det kunde ske mirakler och helanden. Hennes tumör på vänster hand försvann under förbönen!

Nanacy som är 20 år och mamma till två barn, följde instruktionen som gavs innan förbönen. Hon uppmanades att lägga av sig sina amuletter och avsäga sig inflytande av andra herrar än Jesus. När vi började be manifesterades en demon och vi fick i namnet Jesus befria henne. Hon vittnade om hur lugnt och fridfullt allt blev efteråt och hon uppmanades att enbart ha Jesus som sitt beskydd och åkalla honom som sin personliga frälsare. Hon kom på kampanjmötet dagen därpå, där sträckte hon handen i luften och bad med i frälsningsbönen. Hon vittnade då också om hur hon upplevt att hon alltid, sedan barnsben, haft mörkret inom sig men att hon nu var fri! Många sätter på sina barn amuletter redan som nyfödda och tror att det är deras beskydd och även inom anglikanska kyrkan på Fotoba, är det vanligt förekommande. Men Gud vare tack, teamet har under de dagarna bildligt rivit bort sly och annat som vuxit upp och dolt korset med dess kraft och budskap! Guineas anglikanska biskop lägger bort sin skrivna predikan och säger att han ska ”enbart” inspireras av den helige Ande och predikar med kraft att ingenting är omöjligt för Gud! Han och hela hans stab välkomnade det svenska teamet och bad att vi skulle ha framgång!

På grannön Room finns ingen kyrka. Vi åkte dit och predikade evangelium, kastade bort amuletter och sjuka blev friska. Ben växte ut, höftproblem försvann, flera fick klar syn igen och en imam räckte upp handen och bad med i frälsningsbönen. Halleluja! GUD är så god!

Nu fortsätter den anglikanska prästen tillsammans med Daniel från Sierra Leone, med uppföljningen på dessa öar. Fortsätt gärna be för dem och tacka Gud för vad han gjort för Susufolket på Fotoba och Room, som fick möta världens frälsare!

Rodhe Haslinger

| Nyhetsbrevsartikel

Vem är Mia Christine Helgemo?

posted by:Anton Karlsson on

Mia Helgemo är 28 år och arbetar sedan hösten 2016 som huvudpastor i Heimdal Misjonskirke i Trondheim, Norge. Hennes familj består av mamma och pappa, en yngre bror och en äldre syster med man och barn. Hela familjen är troende och Mia älskar att vara tillsammans med dem. Hon gillar också att vara ute i naturen och att sjunga, spela gitarr, skriva, läsa böcker, laga mat och se på film.

Mia kom i kontakt med Gå ut mission genom Dag Heggset när hon gick bibelskola i Trondheim. Dag bjöd in Mia att vara med på ACE 2014 (Assosiation Campagne Evangelist) och där träffade hon fler av Gå ut missions medarbetare. Hon attraherades av att Gå ut mission så konkret lever ut missionsbefallningen och att det finns utrymme för de olika tjänstegåvorna. Mias längtan är att få se varje ny troende få bli formad in i lärjungaskapet, bli tränad och sedan utsänd till att använda de gåvor Gud ger till varje troende.

Inget av detta hade varit möjligt om du som understödjare inte fanns! Mia hälsar: ”Tusen tack för att du gör det möjligt för oss att skickliggöra allt från nyfrälsta till de som varit troende lite längre, utöver vår jord. Jag har under min uppväxt och fram till nu strävat efter att vara självständig men Gud har fått lära mig att detta är ett teamwork. I det här arbetet reser man inte bara som en ensam arbetare utan tillsammans med andra med samma uppdrag. Tack för att du som understödjare står med mig med dina gåvor och böner. Vem vet, kanske är just du en av dem som ska följa med mig ut på en resa?

| Nyhetsbrevsartikel

What a diffrence a day make!

posted by:Anton Karlsson on

Den gamla sången har så rätt. Vissa dagar gör enorm skillnad. Ta bara din födelsedag, bröllopsdag, sista arbetsdagen eller din begravningsdag, eller för att inte tala om dagen då Jesus försonade mänskligheten med Gud på Golgata kors – vilken skillnad den dagen gjorde! För Gå ut mission var vårens årsmötesdag en dag som andades både skillnad och så mycket hopp. Det är inte ofta som årsmöten i Sverige fullkomligen kokar av energi, entusiasm, nöd och förkrosselse som det gjorde vid organisationens 18:e årsmöte. Mötet var inbakat i en träff för alla de människor som på olika sätt står med i arbetet. Alla dessa kallar vi nu för GO Team! Det handlar om styrelsen, de anställda, förkunnarna, äldre personer, barnfamiljer, och dem som finns med i våra verksamheter Ung missionär och Pionjär. De sistnämnda gjorde att hälften av deltagarna var under 25 år – Halleluja!

Det är inte en självklarhet att lyckas förnya och föryngra organisationer. Och när det nu har skett i Gå ut mission så vill vi bara prisa Guds för Hans verk. Per Marklund har varit styrelsens ordförande i alla dessa år och så även styrelsens sekreterare Bosse Carlsson. Vid detta årsmötet avgick Per som ordförande och överlämnade klubban till Rickard Lundgren, men blir kvar som ledamot i styrelsen. Bosse avtackades för sin trogna och hängivna insats i styrelsen, men organisationens ledare, Jonas Andersson förklarade honom nu som ständig ”hedersmedlem”!

Och på denna skillnadens dag valdes fyra nya styrelsemedlemmar in i styrelsen. Utöver vår missionskoordinator Peter Ek som ni kunnat läsa om tidigare, valdes även Niclas Wiktorell föreståndare i Nässjö Pingstförsamling, trebarnsfar och gift med Paula. Linnéa Holm skolsköterska, fyrbarnsmor och gift med Andreas samt pastor i församlingen Life Church i Söderköping. Anette Magnusson, högstadielärare i Oskarshamn tvåbarnsmor, gift med Martin och aktiv i missionsförsamlingen i Oskarshamn. Detta gör att styrelsens medelålder nu sjunkit från 51 till 42 år.

Efter årsmötet hölls ett öppet missionsmöte i

Nässjö Pingstkyrka. Lovsången leddes av Pionjärelever och Unga missionärer. Jonas predikade och det var en fantastisk syn att få se hur alla dessa människor sökte fram till förbön för att överlåta sig till mission. Bara synen av denna armé av människor som redan är inbokade på kommande missionsresor till världens olika onådda folk – är i sig helt obeskrivlig! De är inte ensamvargar som springer sina egna stråk. De är vänner och syskon som ber för varandra. De komplimenterar varandra med mångfalden av gåvor som kan och uppmuntrar varandra istället för att konkurrera. Man kan lugnt konstatera -vilken skillnad det kommer göra!

| Nyhetsbrevsartikel

De unga i kyrkfönstren

posted by:Anton Karlsson on

” I fönstret satt en ung man som hette Eutykus. Han föll i djup sömn när Paulus talade så länge, och i sömnen föll han ner från tredje våningen, och när man lyfte upp honom var han död.” Apg. 20:9

Denna makabra situation i Troas fick som tur var ett lyckligt slut då Paulus gick ner och väckte pojken till liv igen, bara för att fortsätta med ett ännu längre möte, glory! Men situationen har talat in i våra hjärtan i Gå ut mission. De unga i våra församlingar har fallit i djup sömn för flera decennier sedan under allt vårt pratande, sammanträdande och teoretiserande. Och vad värre är så har flera tusen av dessa ungdomar fallit ut ur församlingarnas fönster andligt talat och har inte något liv med Jesus längre. Det har dött. De som skulle vara framtidens herdar och evangelister är borta. De skulle ha varit den nya segertruppen som förmedlat evangelium till invånarna i vårt land. Men så är det inte idag.

I Gå ut mission har vi ett arv och en tradition av att bli anförtrodda mycket stora och viktiga uppdrag. Vi var unga när vi första gångerna sa ja till uppgiften. Vi ville inte sitta och uggla i ett gammalt kyrkfönster. Vi ville ut och göra det som alla pratade om! Utan så mycket erfarenhet kastade vi oss därför ut, i kärlek och förtröstan till Jesus. Kristi kropp hemma i Norden visade sitt förtroende och sände ut oss. Herren verkade på ett enormt kraftfullt sett och hundratusentals av onådda människor har blivit frälsta i så många olika länder.

Nu gör vi det samma med de unga som sitter runtomkring i Nordens kyrkfönster och halvslumrar. Vi vill inte att fler somnar. Inte att fler faller ut ur fönstret och dör. Därför så sänder vi med förtroende dem som vill gå, till de onådda människorna i världen med evangelium. Det förvandlar dem och det räddar världen! 40 Unga missionärer står nu redo att sändas ut. Var med och stöd vårt arbete Ung Missionär, med en kraftfull pengagåva så att vi kan sända ut dem. Då investerar du i dina egna barns och barnbarns framtida kristna ledare i vårt land. Och bed för sommarens 7 team som reser till: Montenegro, Bulgarien och Thailand!

Jonas Andersson, missionsdirektor

| Nyhetsbrevsartikel

24 provinser görs klara för Blitz Thailand 18!

posted by:Anton Karlsson on

Arbetet med att få se hela Thailand ta emot Kristus rusar vidare! I 2006 talade Gud om att alla provinserna där ska få höra och ta emot evangeliet under samma tid. Efter 10 år reste våra första 6 team ut. 2017 fördubblade vi antalet team och provinser. Resultat blev att det officiella antalet kristna i landet nu har ökat! Nya församlingar har planterats! Nationellt troende har fått nytt mod! 

I början av augusti ska nu hela 24 team träffas i Bangkok för ett kick-off möte. Därefter sprids vi ut i 24 provinser! Visionen håller nu på att bli en global rörelse; det anmäler sig nu team från nya nationer: Assam, Malaysien, Indonesien, Filippinerna, Singapore, Bhutan, utöver Norge och Sverige. Alla team blir uppblandade med nationala Thailändare – och detta är något av det starkaste och mest effektiva i den här visionen!

Situationen som väntar på oss där ute i Thailand ser ut så här: Thailand är verkligen leendets land, men medaljen har också en baksida; till exempel så finns det flera sexslavar än kristna i landet! Och många av dessa, över 40% av dem, är under 18 år! Barn ända ner till 3 års ålder blir utlånade från de olika provinserna till fiktiva firmor i storstäderna. De mycket fattiga föräldrarna tror att nu är deras barns framtid trygg. Sanningen är att väldigt många blir inlåsta i små skrubbar, och dörrarna öppnas bara när nya besökande ska förse sig av deras kroppar – och många av kunderna är från väst och från oss i Skandinavien!

Vi är skyldiga Thailand våra liv! Nu är det på tiden att du och jag kavlar upp ärmarna som aldrig förut och gör något åt den här situationen! John Piper uttalade en gång följande: ”Gå – ge – be, eller var olydig.” Ett av världens största onådda folkslag kommer i augusti få besök av 24 team, som på samma tidspunkt förmedlar evangeliets kraft i sjukhus, fängelser, torg, skolor och landsbyar. Du kan bli till ett stort bönesvar ibland ett av världens största onådda folkslag! Gå – ge – be! Kan du inte resa med i år, så är datumen för Blitz Thailand nästa år 25.juni – 1.juli. Boka det i din kalender. Följ med! Och så kan kan du ge. På det sätet ger du andra möjligheten att resa ned. Du kan be. En grundförutsättning för allt missionsarbete är bön! Tack för att du står med oss i insatsen för ett nått Thailand!

Dag T Heggset

| Nyhetsbrevsartikel

Ledarträning i Assam

posted by:Anton Karlsson on

Assam är ett distrikt i nordöstra Indien. Här bor det drygt 30 miljoner invånare varav 86% på landsbygden. Henrik och Anna Thornell reste till Assam i slutet av april, för att undervisa om missionsbefallningen. Det samlades ca 50 personer för att lyssna, några av dem var pastorer och ledare. 

Frågan var hur man skulle kunna nå ut till de 26 000 byarna med uppdraget att göra alla folk till lärjungar. Hur skulle man gå tillväga för att starta nya församlingar?

Som alltid innebär missionsresor någon form av dramatik och så också denna gång. En cyklon drog fram och vår kontaktpersons hus blev förstört av ett träd som föll ner över taket. Be med oss om att han kan få den hjälp han behöver med att reparera huset.

Undervisningen fortsatte och handlade om hur lärjungar i sin tur ger evangeliet vidare och gör nya lärjungar som i sin tur gör nya lärjungar osv. Samma princip gäller för startandet av nya församlingar. Att fortsätta växa, ge vidare och förökas är grundtanken i lärjungaskapet. Vikten av bön och att ha en vision poängterades och Anna undervisade från 1 Petrusbrevet om att stå fast och hålla ut, även när tider av lidande och förföljelse kommer.

En av deltagarna berättade om hur han flyttat till en ny stad och startat en församling där. Han hade ingen försörjning utan litade på att Gud skulle ta hand om honom. När han kom dit hyrde han en lägenhet utan att veta hur han skulle betala hyran. Efter en vecka ringde en pastor som ville att han skulle komma till hans församling som lovsångsledare. Men han tackade nej och sa att han hade upplevt att Gud kallade honom att starta en ny församling. När pastorn frågade om han hade något underhåll så svarade han nej. Då lovade pastorn att hjälpa honom med pengar till hyran. Gud har varit trofast och försett honom med det som han behövt. Be gärna att flera ska våga ta steget att starta nya församlingar. Henrik och Anna betonade i sin undervisning vikten av att vara en efterföljare till Jesus så att andra kan följa det exemplet. Hur kallade Jesus sina första lärjungar, vad sa han till dem och vad förväntade han sig av dem? Sista passet utgick från Matteus 10:5-15 om när Jesus sänder ut sina lärjungar för första gången.

Tre frågor ställdes till deltagarna: 1. Vart kallar Gud dig att gå?2. Vad kallar han dig att göra?3. Hur ska du göra det?

Lärjungaträningen avslutades med en praktisk utmaning om hur var och en kan följa missionsbefallningen.

Deltagarna delade med sig av sina vittnesbörd om hur Gud använt dem på olika sätt med att nå ut med evangeliet. En berättade om hur han fått leda människor till tro, en annan om hur Gud kallat honom att nå sin by med evangeliet. En tredje talade om hur han genom att sälja almanackor med bibelord på, fått leda människor till tro. Utmaningen om att ta missionsbefallningen på allvar var syftet med den här resan. Så också att inspirera och förmedla ny kraft till att nå ut med evangeliet. Mission accomplished! Uppdrag slutfört!Henrik och Anna tackar för alla förböner.

Henrik Thornell

| Nyhetsbrevsartikel

Vi behöver gå nu!

posted by:Anton Karlsson on

6-8 april arrangerade Equmeniakyrkan Alingsås, Apg29, Equmeniakyrkan och Gå ut mission en missionskonferens tillsammans i Alingsås! Syftet med iMission var att unga människor skulle samlas och utmanas till att överlåta sig till Kristus och missionsuppdraget internationellt men också för mission i Sverige, genom att bli med och grunda nya församlingar.

När dörrarna slogs upp på Alströmerteatern strömmade 4-500 ungdomar in till ett härligt missionsmöte. Lovsångsbandet under ledning av Sandra Rydsmo höll en oerhört god kvalité och Anton Karlsson förkunnade starkt om hur han aldrig någonsin skulle välja något annat än att få tjäna Jesus. Ett 20 tal personer visade att de ville ta emot Jesus som sin frälsare och över 100 personer överlät sig till ett liv i tjänst för Jesus!

På lördagen hölls dels ett seminarium av våra Pionjärelever tillsammans med eleverna från Apg29 och senare på eftermiddagen undervisade Mia Christine Helgemo från Trondheim på ett sätt som verkligen berörde de unga om varför de skulle bli missionärer. Därefter gick över 132 ungdomar ut på Alingsås gator och torg för att både inbjuda till kvällens möte, men vittnade också om Jesus! Många fick även be för Alingsåsare mitt på gatan. På kvällsmötet förkunnade Simon Lundgren starkt utifrån Paulus omvändelse på Damaskus vägen med appellen: -Vi behöver gå nu! Ytterligare 5 personer gav sina liv till Jesus och 75 unga människor överlät sig att gå ut med evangelium till världen! Efter mötet samlades en stor skara av konferensdeltagarna i Alingsås park och serverade pannkakor och vittnade och bad för stadens ungdomar till långt in på småtimmarna!

Söndagens finalgudstjänst fick en känslomässig stark avslutning. Jonas Andersson hade förkunnat budskapet: ”Utför mission för Guds skull, för de onåddas skull och för Din egen skull”, och inbjöd därefter först församlingens äldre att gå före och visa att de trots det ungdomliga uttrycket i konferensen fortfarande trodde på och stod upp för mission. Alla de äldre lämnade sina bänkar och gick fram, och så slöt gråtande de yngre upp bakom. Det var nog inte ett torrt öga i den gamla Missionskyrkan! Vi fick här se Malaki 4:6 uppfyllas framför våra ögon: ”Han skall vända fädernas hjärtan till barnen och barnens hjärtan till deras fäder”. Men iMission slutade inte i och med helgen – många av konferensdeltagarna anmälde sig på våra missionsresor och kommer under sommaren verkligen få uppleva: -”I´m a missionary!”

Rickard Lundgren

Grundare

 

| Nyhetsbrevsartikel

HImmelsk närvaro i Guinea

posted by:Anton Karlsson on

Klockan är halv fem på morgonen och tuppen galer hela tiden. Det är en ny dag i Guinea, en ny dag med outreach till en fullständigt onådd landsby. Vi sätter oss i morgonsolen och äter frukost innan vår kontaktperson Oury kommer in på gården med en bil som han hyrt. Hans egen bil var inte tillräckligt utrustad för den typen av uppdrag som vi skulle ge oss ut på i dag. Vi sätter oss i bilen efter att vi lastat baggagerummet fullt med biblar på Fulanispråket, samt leksaker för barn. 

Efter två timmars resa i 10 km/tim på något man kanske kan kalla en väg, kom vi till slut fram till den landsbyn vi hade siktat in oss på. Vi kallar även sådana här resor för ”Guinea massasge”. Stora nyfikna ögon följde oss noga på den enkla marknaden, medan vi gick igenom den med en säck på ryggen sprängfylld med dockor och leksaker. Vi hittade ett ställe som passade där vi kunde dela ut dem till barnen. Snart kom dom springande för att ta emot en gåva. Nallebjörnar i alla sorter delades ut och barnen strålade av glädje. Många har aldrig ägt någon leksak här.

Plötsligt kom läkaren i landsbyn till oss. Han var inte så glad, för han tyckte att vi borde ha pratat med landsbyns hövding innan vi började dela ut. Så då bar det iväg till hövdingen för ett samtal med honom. Hövdingen var väldigt glad för att vi var där och besökte just deras landsby. Vi fick hans välsignelse att fortsätta, vilket vi gjorde med stor iver och glöd. När vi väl var tillbaka på marknaden under det stora trädet fortsatte vi med att välsigna landsbyns invånare.

Det var en stor glädje att få förkunna evangelium om Guds gåva, evigt liv i Jesus Kristus. Allt vi hade med oss till denna landsbyn var ju just det. Gåvor til barnen, Guds gåva frälsningen till de vuxna och Fulani Biblar. Responsen var stor i denna landsbyn då de blev erbjudna evigt liv i Kristus och att få bli kopplade direkt med den Levande Gud, komma in i ett liv tillsammans med Honom här och nu! Det kändes speciellt att veta att här har aldrig evangelium förkunnats, och då inte minst med tanke på folkets respons. Helt obeskrivligt!

”Vem här behöver ett helande?”, ropade jag ut. Det var flera av dem som uppgav att de bar på smärtor. ”Det är helt onödigt att du ska bära på något som Jesus har buret för dig!” fortsatte jag. Plötsligt var det en mullah som bröt sig fram till oss. Han hade huvudvärk, ont i den ena armen, och våldsamma smärtor i fötterna. Han ville ha förbön, och vi bad medan folket tittade på oss med stora skeptiska ögon. Så frågade vi den äldre prästen om han kunde testa och se om smärtorna var kvar. Leendet spred sig i hela hans ansikte då han inte kunde känna några tecken till smärta i huvudet, armen eller fötterna. Han trampade runt i glädje när han demonstrerade för oss att Jesus hade helat honom. En annan man kom då fram med kraftigt reducerad hörsel. Vi bad för honom och testade omedelbart genom att knäppa med fingrarna nära örona. Han nickade och log allt eftersom vi flyttade knäppandet längre och längre bort från hans öron. Han var fullständigt helad! Ännu en man kom då fram som var helt döv. Vi befalde den döva anden att lämna honom i Jesu mäktiga namn. Så testade vi hans öron och nu kunde även han höra igen!! Han stod där med stora ögon och öppen mun medan han mottog ett Nytt testamente på Fulani. Han var milt sagt chockad över det som skedde denna förmiddagen. Jesus blev levande för honom och alla dem i folkhopen runt oss.

Fulani-biblarna delades ut, eller rättare sagt, revs ur händerna på oss. Aldrig har jag sett en sådan hunger efter Guds Ord. De vuxna var tio gånger värre än barnen. Det var så fint att se hur de som fick en Bibel öppnade den med en gång och började läsa med stort intresse. Oury med flera andra kommer i de kommande månaderna besöka de olika ställena. Som Oury själv sa: ”Nu när de börjar läsa Bibeln kommer de så småningom få många frågor. Så vi måste komma tillbaka och svara på dem.” Att ha en Bibel i handen är kraftfulla saker, speciellt när Den Helige Ande börjar lysa upp så att man börjar se Ordet i ordet. Detta ber vi om vidare!

Daniel Smenes

| Nyhetsbrevsartikel

Färsk mango, upplopp och mirakler bland muslimer

posted by:Anton Karlsson on

Vilken glädje det är att få träffa en god vän när det gått flera år sedan man sågs! Oury, som många av er är bekanta med utifrån rapporterna nerifrån Guinea, har blivit en kär vän till flera av oss som haft glädjen att besöka Guinea de senaste åren. Ourys passion för Jesus har inte avtagit med åren utan tvärtom! Passion för Jesus smittar. Så var försiktig när du fortsätter att läsa!

Vi fick en del “egen” tid innan vår käre broder Daniel Smenes anlände till Conakrys flygplats. Vårt syfte med resan var pionjärmission bland muslimska Fulanibyar runt staden Mamou.

Ytterligar en önskan vi hade för resan till Guinea var att ta reda på hur det gått efter kampanjen som Gå ut mission hade 2016 på ön Kasa, just utanför huvudstaden.

Många ställer just denna fråga: Vad händer egentligen efter en missionskampanj? Hur ser uppföljningen ut? Kan man verkligen se någon bestående frukt?

Jag och Oury klev på en gammal träbåt och tog oss ut till ön Kasa. En liten bit från land stannade motorn. Någon gav förslaget att vi alla skulle hoppa i och putta båten iland den sista biten. Det slapp vi då den gamla motorn glädjande hoppade igång igen efter en stund.

Oury hade själv inte besökt ön Kasa under väldigt lång tid och visste egentligen inte alls hur läget var nu på platsen. Själv var jag väldigt nyfiken på vad vi skulle finna ute på ön. Väl framme vid ön mötte vi en långhårig spanjor och en japan som stack ut från mängden. De var där för att utforska stränderna som är belägna på andra sidan ön. Efter en stunds promenad så mötte vi en glad medelålders kvinna som hälsade oss välkomna. Hennes namn är Mama-Louise. Kvinnan hade tagit emot Jesus som sin frälsare under kampanjen och hon var tidigare muslim. Efter att hon låtit döpa sig efter kampanjen så bytte hon namn till Louise, berättar hon med ett stort leende på sina läppar.

När hon fick frågan vad Jesus betyder för henne så svarar hon: “Jag är så tacksam! För när jag böjer mig och ber så hjälper Gud mig! Han har så många gånger försett mig med vad jag behöver.”

Uppstod det problem efter att du som muslim tog emot Jesus?“ Ibland uppstår förföljelse men när man har fått tag på sanningen så är det värt allt.”

Vi bad för Mama Loise och för församlingen innan vi vände tillbaka mot fastlandet.

Före kampanjen fanns en utdöende Anglikansk församling på ön. Efter kampanjen så planterades en ny församling som växer. Nu är de fler än 160 medlemmar. På väg tillbaka mot båten så mötte vi ett gäng unga grabbar som alla är med i församlingens kör. All ära till Jesus!

Min konklusion gällande missionskampanjer i tidigare onådda områden blir, att om de görs med ett gediget uppföljningsarbete så skapar det stora genombrott för Guds rike! Jesus befaller ju oss i Markus kapitel 16:15 “Gå ut i hela världen och förkunna evangeliet för hela skapelsen!”

Andreas Holm

| Nyhetsbrevsartikel

Vem är Simon Lundgren?

posted by:Anton Karlsson on

Simon Lundgren är en glad, tjugoettårig evangelist inom Gå Ut Mission. Han säger själv att man ska börja i tidig ålder, att berätta för andra om Jesus är ju det som jag brinner för, mitt allra största intresse. Andra intressen i mitt liv är musik, skidåkning och film.

När blev du frälst? 

Jag skulle vilja säga att det skedde när jag var tio år gammal.

Din vandring med Gud och dopet i den helige Ande, är det någonting som har påverkat dig?

Ja, absolut. Anledningen till att jag står i tjänst idag är ju för att jag fick uppleva dopet i den helige Ande när jag var tolv år gammal.

Var det då du började tänka på mission också eller var det för att din pappa redan var inne i det?

Var du så att säga redan, döpt och stöpt in i det? Det har alltid legat nära till hands med tanke på familjen och så. Men när jag var åtta-nio år, hörde jag Guds röst. Han sa ”Du är evangelist, Simon”. Sen när jag var tolv år gammal och blev andedöpt, hörde jag samma röst säga ”Du är evangelist” och sen som femtonåring hörde jag igen Gud säga ”Simon, jag kallar dig till evangelist”. Och varje gång så var det ju mission som jag kände inom mig.

Är det något speciellt bibelord som har följt dig?

Jag har ett bibelord som har hjälpt mig i vad jag ska förkunna i alla fall. Det står i 1 Kor 9:16. ”Att jag predikar evangeliet är inget jag ska ha beröm för, det är ett måste för mig. Ve mig om jag inte predikar evangeliet.” Den bibelversen talade väldigt starkt till mig.

Församlingsplantering i Göteborg är ju också en del av ditt uppdrag nu.

Jag och en vän som heter Linus fick under vårt Team Pionjär-år, i uppdrag att flytta till Göteborg och plantera en församling där. Pappa Rickard var med men det var Linus och jag som skulle jobba på plats. Vi flyttade dit i oktober 2016 och utifrån de kontakterna vi fick med människor började det växa fram en kristen gemenskap. Vi träffades i hemmen och vi hade cafémöten på Waynes Coffee, mitt i hjärtat av Göteborg. Vi körde på så där och nu har vi anställt ett pastorspar på 50 procent, de leder församlingen vidare.

Vad skulle du vilja förmedla till andra kristna som är i din ålder?

Gud kan använda dig. Oavsett hur gammal man är så kan, och vill Gud använda alla människor. Att faktiskt våga ta steg i tro. Våga satsa. Våga tänka ett steg längre. Våga tänka ett land längre bort.

/ intervjuad av Peter Ek

| Nyhetsbrevsartikel

Massiv mobilisering i bön och evangelisation!

posted by:Anton Karlsson on

Många av de människor och folkgrupper som fortfarande är onådda av budskapet om Jesus, tillhör den muslimska världen. Som organisation arbetar vi mitt ibland flera av dem och har de senaste åren fått se otroliga genombrott för evangeliet. Vi vet att många av dessa segrar föregåtts av intensiv bön. Från mitten av maj till mitten av juni inträffar islams stora bön- och fastemånad. En period då många muslimer söker Gud och ärligt ber att Han ska visa sig för dem sådan Han är. Som en av flera organisationer och samfund världen över vill vi i Gå ut mission uppmuntra dig att under denna period be att Jesus ska röra vid deras hjärtan, visa sig för dem och ge oss fler och bättre möjligheter att presentera Guds kärlek till hela världen Vill du få hjälp att på ett konkret sätt be varje dag så erbjuder vi dig Böneguiden – 30 dagar i bön för muslimvärlden. Maila, ring eller skriv till oss så skickar vi en till dig för 20kr inklusive porto. Vill du beställa flera häften till din bönegrupp, församling eller organisation så ordnar vi det till ett rabatterat pris. Gäller så länge lagret räcker.

Den 19e maj, pingstafton så inbjuder vi dig också att att förena dig med oss och avsätta tid i bön. Under 24 timmar kommer vi att söka Gud och be för oss som organisation, våra medarbetare och alla de fält där vi är verksamma. Vi ber att Anden på nytt ska falla, om större frimodighet att förkunna evangeliet, om fler öppna dörrar och mer medel så vi kan sända ut fler missionärer. Meddela oss gärna på något sätt om du eller er församling finns med någon eller flera timmar under dagen.

När du håller det här brevet i din hand har vi inlett en period av massiv missionsverksamhet. Henrik och Anna Thornell är i Assam och tränar pastorer och församlingsplanterare. När de kommer hem är redan nästa team i luften på väg för att hålla en pionjär kampanj i Bangladesh och strategisk planering. Nästan samtidigt lyfter två team till, till Guinea, där öar ute i Atlanten ska nås, respektive en onådd by på Sri Lanka! Om Gud lägger på ditt hjärta att alltså tjuvstarta och lägga några minuter extra i bön och några eller många kronor extra i gåvor de kommande veckorna, så vet att det verkligen behövs. Tack för att du står med oss.

Jonas Andersson

Missionsdirektor

| Nyhetsbrevsartikel

Gå vart jag än sänder dig

posted by:Anton Karlsson on

Innan jag formade dig i moderlivet utvalde jag dig, och innan du kom fram ur modersskötet helgade jag dig. Jag satte dig till en profet för folken.” Men jag svarade: ”O, Herre, HERRE! Jag förstår inte att tala, ty jag är för ung.” Då sade HERREN till mig: ”Säg inte: Jag är för ung, utan gå vart jag än sänder dig och tala vad jag än befaller dig. / Jeremia bok kap 1, vers 4-7

Året var 1964 då Gud genom samma ord från Jeremia kallade 17 åringen från Tollered på ett starkt sätt. Bosse upplevde kallelsen att bli pastor men förstod även inslaget med ”profet för folken” och att vara villig att GÅ UT vart än Herren sänder. Han kände bävan men påbörjade sin pastorsutbildning några år efter. Under 40 år år som pastor har Herren sänt Bosse till Korea, Canada, Albanien, Indien, Bangladesh, Pakistan, Sudan, Estland, Finland, Norge, Kongo och Guinea!

Året var 1984 när den 14 åriga Boxholms pojken stod inför den oranga klassrums dörren till SO salen, och just där starkt upplever kallelsen att bli missionär i Albanien. Bara några få år senare satt Rickard på sin första missionsresa till Albanien och sedan dess har Herren sänt honom till mer än 40 nationer med evangeliet.

Året var 2009 då Roger Larsson på konferensen Equip, som Gå ut mission arrangerade i Skövde, pekade ut 13 årigen och Guds Ande kom väldigt starkt över Simon. Han kunde inte resa sig från golvet och hörde Gud säga orden: -Du är en evangelist! Bara tre år senare predikade Simon på sin första missionsresa till Östeuropa och är idag evangelist i Nordens kyrkor. Snart ska han ut på sin 12:e missionsresa i världen.

På bilden ser du dem, tre generationer sida vid sida. Farfar Bosse, pappa Rickard och sonen Simon. Sjungandes evangelium om Jesus på torget i den sörmländska lilla småstaden Nykvarn. Herren sände dem dit för att vara med och grunda en församling. Nu sänder Herren dem alla tre vidare i nästa månad för att tillsammans med ytterligare 4 personer hålla en kampanj i det onådda landet Bangladesh! Vi tror att Gud på ett särskilt vis kommer beröra Bangladesh unga och äldre genom denna manifestation av ”generationer i mission”. Så nu vädjar vi till er som läser: Skicka ut oss genom ditt ekonomiska bidrag och dina förböner. Tillsammans går vi VART ÄN HERREN SÄNDER!

/ Rickard Lundgren, grundare och evangelist

| Nyhetsbrevsartikel

Fyra dagar bland Rabha-folket

posted by:Anton Karlsson on

I delstaten Assam, Indien bor flera hinduiska stamfolk och ett av dem är Rabha. I november förra året hade jag och min fru Felicia förmånen att leva tillsammans med dem i fyra dagar. Vi bodde hemma hos en familj och fick verkligen komma nära deras kultur och se hur de lever sina liv.

Samtidigt som det för oss var en utmanande livsstil att bo i deras enkla hyddor så lärde vi oss väldigt mycket. Framför allt fick vi se en glimt av hur det är att leva som kristen minoritet i en nationalistisk, hinduisk kontext. Nu när jag sätter mig ner för att återberätta detta i skrift går det kalla kårar utmed ryggen på mig. Människorna vi mötte bekänner sin tro med sitt liv som insats och de lider enorm förföljelse. Det blev fyra dagar av mitt liv som jag aldrig kommer att glömma.

Mannen i familjen vi bodde hos är en av Gå ut Missions medarbetare i Assam. Han kan inte längre räkna hur många gånger han har blivit misshandlad för evangeliets skull. Han var först i sin by att komma till tro och förföljelsen började i hans egen familj där han försökte visa Jesu kärlek så gott kan kunde. Allteftersom tiden gick kom hans familjemedlemmar till tro en efter en och till slut lät hela familjen döpa sig. Nu är deras hem en husförsamling som samlas varje kväll efter att mörkret lagt sig för att tillbe sitt enda hopp och sin livsglädje, Herren Jesus Kristus. Under bilresan till denna plats fick vi höra många berättelser. Bland annat berättade vår tolk att en ung kvinna nyligen blivit mördad på grund av sin tro. Vår tolk beskrev hur det troligen var hennes egna grannar som utfört mordet för att sedan kasta liket på järnvägen som passerar i skogen utanför byn. Tolken berättade också att polisen inte visat något intresse av att sätta dit mördarna, det var ju trots allt ”bara en kristen” som hade dött. Detta var hemskt att bara höra men två dagar senare fick jag uppleva något jag aldrig varit med om tidigare.

Vi satt ner tillsammans med en husförsamling. Där fanns bland annat en man och hans dotter. De berättade för oss att det var deras dotter, syster och familjemedlem som hade blivit mördad. Berättelsen vi hört i bilen hade självklart varit gripande men detta var något helt annat. De grät. Vi grät. Och tillsammans gick vi för att besöka kvinnans grav. Hon hann bara bli 20 år innan hon föll offer för den hindufanatiska rörelse som nu härjar över så gott som hela Indien. Dagen därpå besökte vi en annan familj som fått en vision om att bygga en kyrka. De hade sparat pengar och börjat samla byggmaterial för att konstruera en lokal att samlas i. När de hade lagt grunden för byggnaden stoppades byggnationen av de hinduiska byborna. De sade till familjen att ”om ni lägger en enda sten till den här byggnaden så dödar vi er allihop”. Nu samlas de i hemmen istället.

En annan familj vi besökte hade fått hela sitt hus totalförstört. De började då om på en helt ny tomt och byggde upp alltihop ifrån början. Det var hjärtskärande att höra deras berättelse och jag frågade dem vad det var som fick dem att ta beslutet att följa Jesus, när de visste vilka konsekvenser det skulle få. De svarade mig: ”Därför att evangeliet är sant”. Och det här är det fantastiska i allt detta. Trots all denna hänsynslösa förföljelse har de kristna ett underbart hopp om himlen. De vet att de en dag ska få stå inför Herrens tron och välkomnas in i paradiset. De träffas till bön varje dag och de tar varje chans de får att vittna för andra människor. Rörelsen av husförsamlingar växer och de får döpa familj efter familj.

I denna by hade Gå ut Mission kampanj år 2011. Där samlades in uppföljningskort ifrån ca 200 hinduer. 50 av dem lät sig döpas kort efter kampanjen. Efter det har församlingen döpt ytterligare 150 personer. Efter denna kampanj har det alltså blivit en församling som själva evangeliserat och fördubblat antalet döpta, två gånger på 6 år. Detta trots förföljelsen som jag just berättat om. Jesus är fantastisk och han verkar även där det kan se helt omöjligt ut. Jag och Felicia tackar Rabha-folket för allt de lärde oss under dessa fyra dagar!

Daniel och Felicia Bäckrud

| Nyhetsbrevsartikel

En sår och en annan skördar

posted by:Anton Karlsson on

Kampanjer är ett otroligt effektivt redskap i Guds enorma verktygslåda, som vi i Gå ut Mission har nåden att få använda. Vi ser i Bibeln hur både Jesus och sedan apostlarna samlade skaror för att predika och undervisa, inte minst på pingstdagen då 3000 kom till tro i Jerusalem! Genom kampanjer tränger sig evangeliet in på nya platser och vi ser varje år hur människor kommer till tro, låter sig döpas samt hur nya församlingar bildas på nya platser.

Under hösten 2017 upplevde jag vid flera tillfällen hur Gud konkret manade mig till att börja göra ännu mindre kampanjer på ännu mer onådda platser än tidigare. Jag såg mig själv stå på små, små scener, och ibland på ingen scen alls, och i synerna jag fick predikade jag evangeliet långt ut på landsbygden där endast ett fåtal människor bodde. Längre bort ifrån existerande kyrkor och där ingen tidigare förkunnat de glada nyheterna. Denna vision börjar nu sakta men säkert bli verklighet.

I månadsskiftet januari-februari i år reste jag (Daniel Bäckrud) och vår missionskoordinator Peter Ek till Assam, Indien för att genomföra det som skulle bli den första av dessa mindre kampanjer.

Vi började vår vistelse i Indien med 2 dagar i Meghalaya, en kristen delstat som gränsar till Assam. Där hade vi en konferens för kristna ungdomar. Dessa ungdomar växer upp i ett samhälle där alla kallar sig för kristna och de flesta av dem träffar aldrig en ickekristen människa under hela sin uppväxt. Vi undervisade dem om missionsbefallningen, uppmuntrade dem till att hitta sin kallelse i Guds rike och delade våra vittnesbörd med dem. Vi undervisade också om onådda folk och att det i deras eget land finns många som aldrig hört talas om Jesus. Flera av ungdomarna tog under dessa dagar viktiga personliga beslut som vi hoppas kommer leda till ett liv överlåtet åt Jesus! Vår bön är att de ska drabbas med en nöd för att nå ut till de delar av deras eget land som ännu är mer eller mindre onådda. Efter konferensen följde dessutom 16 av dem med oss till kampanjen.När det sedan kommer till kampanjen fick vi uppleva en hel del motstånd. Precis innan vi kom dit hade den nationalistiska och extremistiska hindu-organisationen ”RSS” haft en egen kampanj ca 3 mil ifrån platsen vi skulle till. Deras kampanj hade samlat ca 25 000 hinduer och de uppmuntrade dem till radikalisering emot andra religioner. Detta och mycket annat försvårade våra chanser att få det statliga tillstånd vi behövde för att genomföra kampanjen i en hinduisk by. Ibland blir det helt enkelt inte som man tänkt sig och vi fick istället ha kampanjen på ett fält utanför en kristen by. Mötena besöktes därför mestadels av kristna och drömmen om att få vara pionjär och predika för världens onådda folk, får leva vidare till kommande resor.

Däremot fanns åtminstone tre andra hinduiska byar inom höravstånd ifrån kampanjen. Vi hade så pass bra ljudanläggning att vi med säkerhet kan veta att invånarna i dessa byar har hört våra möten. De har alltså (om än ifrån distans) blivit inbjudna till att ta emot Jesus och dessutom blivit ledda i frälsningsbön. Vår bön som vi hoppas att du delar med oss, är att några (eller många) har suttit i sina hem och lyssnat till budskapet och i hemlighet tagit emot Jesus i sitt hjärta och att vi får möta dem i paradiset en dag.

I vanliga fall kan våra uppföljningsarbetare se och mäta skörden efter våra kampanjer med hjälp av uppföljningskorten. De får döpa människor som kommit till tro och de planterar nya församlingar. Denna gång kommer det inte vara lika enkelt för dem. Hinduerna kom inte till kampanjen och vi vet inget om vem som responderade utan vi får, som rubriken antyder, helt lita på vad Jesus säger i Joh. 4:37 ”en sår och en annan skördar”.

Jag vädjar därför till dig om förbön för dessa människor som hörde evangeliet ifrån högtalarna på långt avstånd. Be att de kommer i kontakt med någon troende, att de får tag i en bibel, blir undervisade och väljer att gå dopets väg. Inget är omöjligt för vår Herre! Dessutom fick vi förmånen att under dessa kampanjdagar undervisa ca 100 troende. Vi utmanade dem i efterföljelse och missionsbefallningen. Under gudstjänsten på söndagen kom ca 25 personer fram till förbön om kraft för att nå de onådda byar som finns i närområdet. Stå med oss i bön för dessa kristna som tagit stora beslut trots förföljelse och motstånd. Be att de ska ha framgång när de delar evangelium med byar och stammar runt omkring.

Daniel Bäckrud, evangelist

 

| Nyhetsbrevsartikel

Jesus har vidrört dem

posted by:Anton Karlsson on

Gå ut mission har genomfört ännu en kampanj i den onådda indiska provinsen Assam. Provinsen har en mängd olika, för evangeliet onådda, folkgrupper och är därför ett strategiskt viktigt område för världsmission. Men här finns också stark förföljelse mot de kristna, både från hinduer, buddister och muslimer. Det är som om hela världens olika folkslag och religioner möts här i Assam.

Trots dessa omständigheter fick vårt team vara med när 136 personer sökte frälsning efter första kvällens inbjudan. För varje kväll som gick fördubblades antalet av dem som ville bli frälsta! Sista kvällen sökte sig 813 personer fram för att ge sina liv till Jesus. Sammanlagt fyllde 1707 personer i uppföljningskorten med namn och adress. Det är en avgörande förutsättning för att vår kontaktperson med sitt duktiga team sedan ska kunna genomföra sin uppföljning. Kontakten med de nyfrälsta är extra viktig med tanke på den förföljelse de oftast möter.

Här följer Mia Christine Helgemos rapport:All pris och ära till Gud för de dyrbara berättelser vi fått med oss hem. Det är genom Guds nåd och kraft vi får göra det vi gör. Vi tänker med tacksamhet på våra lokala medarbetare i Assam i Indien. Deras uppoffringar, trofasta tjänst och hjärta för Indiens onådda folkslag, är överväldigande och möjliggör att vi får vara med och sprida evangelium i Assam. Så till dig som läser detta, tack för DITT stöd i samband med den här kampanjen och alla andra missionssatsningar som sker i Jesu Kristi namn genom Gå ut mission. Dina böner och dina offergåvor betyder MYCKET, och de gör skillnad – tillsammans är vi Guds händer och fötter här på jorden – halleluja!

Den här kampanjen var annorlunda mot tidigare kampanjer jag har varit med på i Indien. Jag vill kalla kampanjen för ”Guds-nåd-kampanjen”, ”Glädjens segertåg” eller ”Herrens fest på jorden”! För jag har aldrig sett en liknande glädje och upplevt så lite motstånd under en kampanj i Assam som denna! Långt ut på landsbygden, vid foten av det väldiga bergsmassivet Himalaya upplevde vi hur Guds hand vilade över kampanjen och vi fick bevittna och ta del av samma underverk som när Jesus gick på jorden. Dyrbara människor blev befriade från onda andar, sjuka blev helade och människor kom till tro, allt till Guds ära. Men det var inte självklart att det skulle bli så här. Bara två veckor innan kampanjen drog myndigheterna in tillståndet för våra samlingar. Normalt sett så krävs långa förberedelser för att få till allting, men vårt lokala team arbetade som hjältar och vi kunde istället ha vår kampanj i Damakusi.

Varje kväll vittnade flera personer om hur Jesus vidrört dem till helande. Bland annat kvinnan som ni ser på framsidan. Hon hade varit helt döv i två år, men fick sin hörsel helt tillbaka under den andra kvällen! Folket jublade när en man, som tidigare inte kunnat lyfta sina händer över huvudet, kom fram och visade att han hade blivit helad. En annan kvinna som haft mycket stark ryggsmärta och därför inte kunnat sova, blev helt fri från all smärta!

På alla våra kampanjer har vi också seminarier för att underlätta för det mycket viktiga uppföljningsarbetet. Ett 80-tal pastorer, ledare och vanliga församlingsmedlemmar var med och blev utrustade och uppmuntrade! Under söndagens gudstjänst upplevde jag att Gud gav mig ett profetiskt ord till Julie, en av flickorna i lovsångsteamet. Jag hade redan lagt märke till henne för hon var så hängiven i lovsången. Efter mötet tog jag henne lite avsides och delade det jag upplevde att Gud ville att jag skulle säga till henne. Hon började gråta och jag höll henne länge i mina armar. Jag vill inte återge detaljerna om vad vårt samtal handlade om, för det var en hälsning till bara Julie. Tolken bekräftade senare att hälsningen hade varit mitt i prick. Ja, Jesus talade till folkmängderna, men också till den enskilde. Precis som till kvinnan vid brunnen, Sackeus i trädet och den besatte bland bergsgravarna. På samma sätt talade Jesus till både tusentals i kampanjen och såg också till Julie personligen. Jag är så tacksam för att vi har en sååå god Gud som ser oss var och en enskilt.

Och till dig som läser det här vill jag få uttrycka, att även om jag inte känner er alla vid namn, så tänker jag på er med ett ödmjukt och tacksamt hjärta när jag är ute och reser. Ni är med och gör det möjligt för den enskilde att få ett kärleksmöte med vår fantastiske frälsare Jesus Kristus. Detta är det mest dyrbara vi kan ge andra människor här på jorden. Så av hela mitt hjärta vill jag säga – tusen tack!

/ Mia Christine Helgemo, missionär och Blitz-koordinator

 

Felicia Bäckrud om kampanjen

Kampanjen i Indien var min första stora kampanj och när jag för första gången fick se så många människor sträcka sina händer efter frälsningsinbjudan, svämmade mitt hjärta över av glädje. Det var en mäktig upplevelse. Så många människor som fick vara med och uppleva Guds kärlek. Guds ljus fick lysa så starkt över den här platsen. Vi fick se många helanden och jag glömmer aldrig glädjen och hoppet som lyste i människornas ögon, när de fick vittna på scenen om att Jesus helat deras kroppar. Jag fick uppleva en ny dimension av att vara Jesu lärjunge när jag själv åkte ut på missionsfältet och ser med spänning fram emot att få åka iväg igen.

 

| Nyhetsbrevsartikel

Betsemisaraka ropade högt efter Jesus

posted by:Anton Karlsson on

Den första januari for jag och min gode vän Gustav Bengtsson ner till Madagaskar för att försöka nå en folkgrupp kallad, Betsimisaraka, genom helikoptermission. Planen var att förlägga tre dagar ute i djungeln med evangelisation tillsammans med vår kontaktperson Sedera, men på grund av att en cyklon blåste in över landet hann vi endast med en dag. Men vilken dag det blev! 

Vi landade på förmiddagen med helikopter och blev varmt mottagna av byns invånare.Jag delade sedan mycket enkelt evangelium och upp emot hundra Betsimisaraka ropade högt efter Jesus som frälsare! Det hade för fem månader sedan startas en församling i byn, den lokale pastorn hälsade efter frälsningsbönen de nya troende varmt välkomna till församlingen.Sjukvård och tandvård gavs till behövande. Flera mirakler skedde, bland annat blev en man helad. Han hade haft svårt att resa på sig men efter förbön hoppade han upp och ner i sann glädje till Gud.

Resterande kvällar undervisade vi på ett center för föräldralösa barn. Vår kontaktperson hade startat detta centerför de här barnen som kom från bushen. Ett par av barnen blev döpta i den Helige Ande och tog emot tungotalet. Vi spenderade en av dagarna med att gå ut med de goda nyheterna i den by där vi bodde. Flera människor fick uppleva Guds kärlek till helande och befrielse. Vi hann också med ett söndagsmöte i en av kyrkorna i huvudstaden Antananarivo. Jag och vår kontaktperson Sedera fick även fantastiska samtal om hur vi tillsammans kan jobba för att nå folk, som bor ännu mer svårtillgängligt, med evangelium. Vi är mycket tacksamma till Gud för allt det goda han gjorde under veckan. All ära till Jesus Kristus för varenda själ som tog emot honom.

/ Simon Lundgren, evangelist

| Nyhetsbrevsartikel

Vem är Alexander Bervebrink?

posted by:Anton Karlsson on

Under våren kommer vi att presentera några av dem som reser ut på uppdrag av Gå ut mission. Först ut är Alexander Bervebrink.Alexander är 32 år och bor med sin fru Sanna och deras två barn, Margit (5 år) och Einar (2 år) i det lilla samhället Malmbäck i Nässjö kommun. De flyttade dit då Alexander började arbeta som ungdomspastor i Klockargårdskyrkan i Malmbäck 2010. Sedan hösten 2016 arbetar han som skolpastor på kommunens gymnasium och högstadieskolor. Han beskriver sig som en praktisk person som gillar att snickra och bygga saker, något han ofta får möjlighet att göra på villan familjen bor i. Skogsmänniska är något han också glatt titulerar sig som, även om han inte får utlopp för det så mycket som han önskar.

Alexander, hur fick du hjärta för utlandsmission? Som 16-åring blev jag medlurad på en missionsresa av pastor Mange i missionskyrkan i Gnosjö där jag växte upp. Han drog med mig till Vitryssland och det förvandlade hela mitt liv. Jag brukar säga att det finns ett före och ett efter Vitryssland. Som 17-åring upplevde jag Jesu kallelse till mission, sedan dess har missionen haft en plats i mitt liv. Under gymnasietiden gjorde jag flera missionsresor och efter gymnasiet bodde jag utomlands en tid. Mission har haft olika mycket inflytande, men det är den främsta anledningen till att jag utbildade mig till pastor. När jag arbetade som ungdomspastor gjorde vi flera missionsresor med ungdomarna, men den största missionen var att jag arbetade mycket med nysvenskar. Först somalier och sedan, när Syrienkriget börjat, med människor från mellanöstern.

Hur kom du i kontakt med Gå ut mission?Sommaren 2014 frågade Anton Karlsson mig om jag ville följa med till Assam i Indien på kampanj. Det roliga är att typ 5 minuter innan Anton frågade, hade jag sagt till Jesus, något i stil med ”Jesus, nu måste något hända, en dörr måste öppnas” och så kom frågan om Indien. Jag hade mina frågetecken när det gällde pionjärkampanjer. Men när jag såg vad som hände, hur människor kom till tro, församlingar grundades och människor fick uppleva Guds kraft, så kan man säga att mina frågor blev besvarade! Det jag upplevde att jag skulle vara en del av när Jesus kallade mig, det hände på kampanjerna och i uppföljningen. Jag åkte på några fler kampanjer och i våras fick jag frågan om jag ville kliva på Gå ut missionståget!

Har du några inplanerade resor under 2018?Min ambition är att resa ut på två kampanjer per år och leda Ung missionärsteam. Vad gäller destinationer finns det en del detaljer som vi bara har sett konturerna av men som är på gång. Det händer mycket i Gå ut mission nu och jag ser fram emot 2018 med stor förväntan!

/ Emma Mauritzon, kursledare Team och Pionjär

| Nyhetsbrevsartikel

Ännu djupare in

posted by:Anton Karlsson on

Det är enormt glädjande att ”missionstrycket” hålls igång lika stark gentemot Guineas härliga befolkning! Redan nu den 3-16 mars reser Andreas Holm och jag, Daniel Smenes till Guinea för att ta delta i ett väldigt spännande och viktigt arbete framöver. Tänk att få vara med och skriva historia bland de onådda! En historia där himlen står på tå i glädje över att nya folkslag nås med budskapet om en STOR frälsning i Jesus Kristus. Ja, den glädjen tycker jag att alla skulle få uppleva genom att vara delaktiga i detta: 

1) Be för förberedelsen av maj månads missionsresa med våra Pionjärer

Under vår missionsresa i mars ska vi förbereda Pionjärklassens senare missionsresa i maj, ut på några öar utanför huvudstaden Conakry i Guinea. Andreas kommer därför resa ner några dagar tidigare för att ta sig ut med vår koordinator på dessa öar så att allt är klart när missionsteamet sedan kommer. En bra förberedelse är helt avgörande för att satsningen i maj ska bli så bra som möjligt.

2) Be för vår framtida strategi

Vi kommer att sitta ner i Guinea och planera in satsningar, riktade på att nå ännu djupare in på de mindre platserna och ut till byarna. Drömmen är att vi ska kunna vara ännu mer strategiska från början till slut. Vi har fått se så många nya församlingar startats under åren vi arbetat i Guinea. Men vi drömmer om ännu fler och på platser och bland folk där det ännu inte finns något kristet arbete! Vi ber om ledning hur vi ska gå vidare för få se detta ske. Vi drömmer om att få se Jesus bli lovprisad överallt bland de lokala onådda och att efterföljelsen av Jesus gör att man är ljus och salt i sin värld och vardag. Det är fortfarande flera folkslag som är helt onådda av evangeliet i Guinea, och dessa vill vi nu nå! Var med och be speciellt om att Gud får resa upp och sända fler lokala församlingsplanterare och pastorer till dessa små onådda platser.

3) Be om genombrott för evangeliet på de bortglömda platserna

Under denna missionsresa ska vi ta oss in på stigar och avkrokar där evangeliet inte har förkunnats. I skrivande stund planeras det i bön, i hjärta och tanke för att kunna göra några mindre satsningar i dessa byar. Detta om något är pionjärarbete. Vi är otroligt förväntansfulla till vad den Helige Ande har förberett för oss och inte minst för dem vi kommer att få träffa.Det som brinner i våra hjärtan de här dagarna innan utresan är: ”Ty vårt evangelium kom till er inte bara i ord utan i kraft och den Helige Ande och gav full visshet. Ni vet ju hur vi uppträdde bland er och vad vi gjorde för er.” 1.Tess.1:5

Evangeliet är explosivt, ja det är Guds kraft till frälsning! Vi står tillsammans i ett fantastiskt arbete där nya människor nås, församlingar planteras och Guds rike etableras på plats efter plats.

4) Be för ekonomi till att köpa in 2000 ”fulani” biblar

Vår käre koordinator Oury brinner för att dela ut 2000 Nya Testamenten på fulani-språket. Det är en satsning som kommer att styrka både nya troende och vara ett redskap till att nå dem som aldrig fått höra eller läsa Guds Ord på sitt eget modersmål. Vi upplever en tydlig Guds maning att möta detta behov och ser hur detta kommer stärka vår satsning bland de minst nådda. Vill du vara med och möjliggöra detta med en större eller mindre gåva? För 100 kr kan du ge 5 personer tillgång till Guds ord. För 500 kr kan vi dela ut 25 stycken Nya Testamenten och för 1000 kr kan vi ge 50 personer Guds ord på deras eget språk.

Vi är så glada, så priviligierade, ja, så tacksamma för att vi kan stå tillsammans i att bärga in skörden i Jesu namn!

/ Daniel Smenes, evangelist

| Nyhetsbrevsartikel

Din motivation som kristen

posted by:Anton Karlsson on

Jag är helt ny i arbetet med Gå ut Mission men blir både utmanad, tacksam, glad, inspirerad och full av tro när jag mer och mer inser att det här arbetet inte bara är uppbyggt på vackra ord. Gå ut Mission är att göra just det vi som kristna är kallade att göra – gå ut! Gå ut till dem som inte hört evangelium, vinna människor för Jesus och göra dem till lärjungar. Det är vår Mästares befallning! Den dagen vi sa ja till Jesus accepterade vi också villkoret att ge vidare det vi själva fått del av.

På varje plats där vi fått Guds ledning att arbeta, träffar vi ledare i olika församlingar. Vi upprättar relationer med dem och tar vara på deras kunskap om var det finns onådda grupper. Vi samarbetar för att nå vårt gemensamma mål – att nå ut med glädjens budskap till dem som aldrig fått höra det. Vi tror att Guds tanke med evangelium är att vi ska ha en relation med honom och med våra trossyskon. Så vi är inte ute efter att ägna oss åt olika projekt som bara varar en kort tid och tillfredsställer vårt behov av att ”visa upp” något här hemma. Det är viktigare att göra skillnad över tid, att frukten blir av det slaget som består.

Alla har vi något att bidra med; tid i bön, givande, expertis eller kunskap inom olika områden. Vi är tillsammans Kristi kropp, varje del har sin funktion och var och en sin plats. Vi klarar oss inte utan varandra! Vi tackar Gud för dig, vår bror och syster, som delat med dig av dig själv och dina resurser. Din kärlek till de onådda har inte stannat vid en tanke. Du har satt händer och fötter till evangeliet. Våra medarbetare utöver världen hälsar att de ”kommer att titta efter dig i himlen för att kunna tacka för din insats”.

Jag vill uppmuntra dig att fortsätta engagera dig i missionsbefallningen! Var en ambassadör för Gå ut Mission genom att också berätta för dina vänner om arbetet och vårt behov av förbön och ekonomiskt stöd.

Peter Ek, internationell koordinator

 

 

“If we love God the Father, we must seek the lost. If we love Christ who died for the unsaved, we must seek to lead them to Jesus. If we have any human love, we must seek the lost and try to keep them from the eternal flames of hell.

On the day when we stand before the judgement seat of Christ, we will wish we had done, oh, so much more to seek to save the lost.”

/ Wesley L. Duewel, ”Ablaze for God”

| Nyhetsbrevsartikel

Pionjäreleverna berättar

posted by:Anton Karlsson on

Pionjäreleverna berättar om sina intryck från kampanjen i Fulbari Netrakona:

Annie Nikrin:

När jag och Clara gick ner från scenen in i folkmassan så trängde sig massor av människor fram och ville att vi skulle be. Vi insåg snart att vi inte skulle kunna be för alla som kom fram. Då kom en kvinna framsläpandes med sin man. Vi förstår att han var lam och inte kunde gå själv. ”Han är mycket sjuk” sa de som visste vem han var. En kille som var med oss ville verkligen att vi skulle be för mannen. ”Snälla be för honom, han kan inte gå!” Då sa jag till honom ”DU kan be! Gud bor i DIG också!!”. Han föll direkt ner på sina knän och lade sina händer på den lame. Vi behövde gå från platsen så vi sa till honom att han skulle fortsätta att be. När vi hade börjat gå, så sprang killen efter oss, och var så fylld av glädje. ”TACK för att ni sa att jag kunde be! Den lame mannen kan gå nu! Han kan gå nu!” ropade han. De människor stod runt omkring honom och ropade ”Halleluja!” för alla såg det fantastiska mirakel som vår kärleksfulla Gud gjorde den kvällen

 

Clara Johansson:

Det är med stor förundran och tacksamhet till Gud som jag ser tillbaka på kampanjen i Bangladesh. Bengaler som aldrig har hört talas om Jesus fick möta Guds kärlek för första gången. Människor som inte kunnat gå på flera år kunde hoppa och dansa av glädje för att de har blivit helade i Jesu namn! En lam man började gå. Blinda fick synen tillbaka. En cancertumör försvann. Lokala ungdomar fick tränas och utrustas för tjänst i Guds rike, och inse att också DE har Helig Ande och kan bli används av Gud! Det finns ingenting som kan mäta sig med glädjen av att se någon ta emot Jesus. Tänk då när över 2000 bengaler får möta Gud… vilken fest! Heeelt otroligt. All ära till Jesus!

 

Hanna Philipsson:

Något jag kommer bära med mig länge efter kampanjen är detta: Gud håller ALLTID sitt ord! Innan vi åkte till kampanjen hade jag fått till mig att ögon skulle öppnas, och någon mer i teamet hade fått till sig att blinda skulle få sin syn. Vi satte oss på torsdagskvällen och bad att detta skulle ske på fredagen och jag tror jag talar för alla när jag säger att vi hade tro för det. Så kom fredagen, men vi fick inte höra om någon som fick sin syn tillbaka. Jag var ärligt talat besviken. Men på lördagen, medan vi väntade på att kampanjmötet skulle börja, kom det fram en kvinna som började tacka oss. Hon mumlade något på bengali som ingen av oss förstod, men efter lite halvdan tolkning av vår chaufför kom det fram att hon kvällen innan blivit helad på ena ögat. Hon hade varit blind i 6 månader. Gud höll sitt ord, även om inte vi fick se det direkt! Senare på lördagen var det ytterligare en kvinna till som fick synen på höger öga efter 3 år av blindhet.

| Nyhetsbrevsartikel, Team Pionjär

Hans härlighet sänker sig över Bangladesh

posted by:Anton Karlsson on

Vilken glädje att åter få hålla kampanj! I november hade vi möjlighet igen då Anton Karlsson reste ner tillsammans med våra bibelskoleelver och ett team från Salemkyrkan i Vargön.

”Långa skumpiga vägar” sammanfattar ganska bra logistiskdelen av den här rapporten. Vi reste en halv dag, från Dhaka, ända till Bangladesh nordöstra gräns mot Indien. Vi bodde långt bort från kampanjplatsen, vilket också betydde flera timmars bilresande varje dag. Men bortsett från allt skumpande, så hade vi gott om tid att från bilrutorna betrakta gula risfält redo för skörd, sjunkande blodröda solar över djupgröna skogar och vackra bengaler skötandes diverse olika sysslor.

Fulbari Netrakona var platsen för kampanjen. Alldeles vid gränsen till det indiska distriktet Meghalaya. Vi var inte mer än 1000 personer på de största mötena. Men de som var där fick höra de underbara nyheterna om Jesus! Andra kampanjkvällen började det att regna och mötet fick avslutas lite abrupt. Men vi hade hunnit med allt det viktigaste; evangeliet hade förkunnats, folk hade fått möjlighet att gensvara och vi hade samlat in uppföljningskorten. Däremot förstod vi att det skulle regna mer, och mycket riktigt, strax före nästa möte kom det. Men antagligen genom böneunderstöd från Skandinavien, så avtog regnet lagom till mötet började.

Varje kväll kunde man nästa ta på folkets förväntan. Och när inbjudan till att ta emot Jesus kom, var responsen direkt, varje kväll. Folk var så hungriga på Jesus att jag knappt fick tala till punkt innan händerna sträcktes i luften.

Redan första kvällen var det många som vittnade om helanden i sina kroppar. Flera berättade om hur mångåriga ryggbesvär försvann. En kvinna hade haft konstant huvudvärk

i flera år men blev ögonblickligt helad. En annan kvinna hade i 10 år haft så ont i benen att hon inte kunnat stå utan att ramla ihop. Men vi stod på scenen och hoppade tillsammans, och gav Gud all ära för miraklet. Folk vittnade om hur hjärtproblem och magproblem försvann! En kvinna blev helad från 6 års smärta i höft och ben. Gud bekräftade sitt ord och det var stor glädje!

Sista dagen var fantastisk! Den började med veckans avslutande seminarier. Vi var många som turades om att undervisa under veckans gång, men Gud hade på ett väldigt tydligt sätt förberett våra hjärtan och gett en väldigt tydlig röd tråd i undervisningen. Temat för veckan handlade om Guds kärlek och hur den driver oss till mission. En ung man, som var en av flera som själv blev fysiskt helad under förbön, kom på kvällen, efter mötets avslut, fram till en av våra pionjärelever och undrade om hon kunde komma med och be för en man som var lam. Nej, svarade hon, du kan själv be för mannen. En stund senare kom han tillbaka och tackade henne. Det hade funkat! Mannen började gå! Framför scenen gick han fram och tillbaka. Allas blickar drogs till honom. Han hade blivit ditburen, men gick nu utan problem! I teamet gladde vi oss också över den här unge mannen som fått lära sig en viktig läxa; Guds Ande bor i honom och när vårt team sagt ”hej då”, är det han med flera som får ta över stafettpinnen och vara Guds rikes ambassadörer i Fulbari Netrakona.

Totalt samlades det under veckan in 2162 uppföljningskort. Vi vill tacka alla er som varit med och bett och stöttat på olika sätt. Under veckan fick vi tillsammans nå en liten klick av det stora fältet av människor i Bangladesh. Låt oss fortsätta be för ett bra uppföljningsarbete och att Guds härlighet än mer ska bli synlig i Bangladesh!

/ Anton Karlsson, evangelist och samordnare för Ung Missionär

 

| Nyhetsbrevsartikel, Team Pionjär

Mission handlar om att fylla huset

posted by:Anton Karlsson on

Under en längre period har vad mission är på sina håll nästan omdefinerats så att dess ursprungliga betydelse och syfte helt är borttappat.  Holistisk mission är något som allt oftare poängteras i våra kyrkor. All missionsverksamhet måste se till hela människan. Det tror vi på i Gå ut mission. 

Det vi däremot ser mer och mer är att just detta uttryck används som en ursäkt för att inte längre predika evangeliet. Istället möter man enbart jordiska behov. Låt mig säga detta så tydligt jag kan; det man sysslar med då är inte längre mission. I bästa fall är det direkta uttryck för Guds kärlek med en ambition att någon gång också predika evangeliet. I värsta fall gärningar utifrån en humanistisk snällhetsreligion, som än behjärtansvärda, blir så missriktade att de aldrig kommer att förvandla liv bortom vår tillvaro här på jorden. I verklig mission kan vi inte mäta framgång på något annat sätt än att människor har förts till Kristi lydnad. Hur många människor som än har fått äta sig mätta ytterligare en dag, fått utbildning, kläder och arbete, rent vatten att dricka eller befriats från slaveri, så har vi ändå inte utfört det uppdrag Jesus gav sitt liv för att initiera – att erbjuda alla människor en upprättad relation med Skaparen. Vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen, men förlorar sin själ?

Genom hela Gå ut missions 17-åriga historia har det i kölvattnet av vår verksamhet och som direkta initiativ från våra missionärer, startats skolor, barnhem, nöd och katastrofhjälp mm. Men det har aldrig varit vad vi lyft fram som vår verksamhet. Det har aldrig varit ett slutmål, ett kvitto på att vi bekänner oss till holistisk mission. Nej, under dessa 17 år har vi aldrig tummat på kärnverksamheten och det som Jesus direkt gett oss befallning om – att predika budskapet om korset, om frälsning för hela mänskligheten. Och på det har vi genom Guds nåd fått se rik frukt. I ljuset av korset och människors desperata behov av evangeliet till evigt liv, finns inget annat som är minst lika viktigt. I jämförelse måste allt engagemang för sådant som kanske är bra, men inte har bäring på det eviga, blekna. Jag vill från hjärtat uttrycka mitt tack till dig som står med oss och med ditt givande visar att det Jesus bad oss om, det är det viktigaste att utföra.

Julen är en givandets högtid. Också i år kommer nordbornas givmildhet visa sig hos rader av välgörenhetsorganisationer och kyrkligt initerade biståndsprojekt. Massa viktiga, bra och livsförbättrande saker för många människor. Men tänk om vi i år, julen 2018 också skulle ta fasta på att alla borrade brunnar, alla tegelstenar i skolbyggnader, alla kliniker och alfabetiseringsprojekt en dag, i ett nu kommer att gå upp i rök. Den dagen framför tronen är det bara en sak som räknas. Om själen är bärgad för evigheten. Det är mer dyrbart än allt och det borde få kosta mer än allt annat. Tack för din julgåva till den mission som ser till hela människan. Frälsning till ande, själ och kropp!

Jonas Andersson, missionsdirektor

| Okategoriserade

Han är DJ för Jesus

posted by:Anton Karlsson on

Anton Jensen, 24 år, är även känd som DJ Billie Frank. Han kommer från Sävsjö där han är engagerad i Allianskyrkan. När han inte är hemma i Sävsjö så är han ibland ute och spelar som diskjockey. Idén till sitt artistnamn fick han från en filmkaraktär. Anton har blivit anlitad av flera kristna festivaler som Gullbrannafestivalen, Bradford Youth Conference (UK) och UNITE Västerås. Anton har också ett stort hjärta för mission. I samtalet med en vän väcktes idén om att använda sin gåva för Guds rikes skull. Det ledde till att han under sommaren 2017 bestämde sig för att använda sitt DJ:ande till att samla in pengar till mission bland onådda folkgrupper. På frågan om han har något tips till den som funderar på hur den skulle kunna använda sin kreativitet till att bidra till mission svarar han: – Om du vill gå helhjärtat för Jesus, så ska du verkligen gå All in!

| Nyhetsbrevsartikel

Oury och imamerna

posted by:Anton Karlsson on

Sedan mer än 8 år tillbaka är Oury Sow en av våra trogna medarbetare ute i fält. Oury är från den muslimska folkgruppen fulani och tränades av sin far och farfar som båda var muslimska präster, att också bli imam.

Men Oury hade många frågor och kände att han aldrig fick någon kontakt med Gud. I desperation bad han en dag om att Gud skulle visa honom sanningen och att han var beredd att göra vad som helst om Gud svarade. Då leddes han på olika sätt till Jesus! Bland annat genom en kampanj där en amerikansk missionär delade evangeliet och Oury valde att följa Jesus.

Han har under sina år som kristen fått betala ett högt pris. Hans egen familj försköt honom, fadern sände lönnmördare efter honom, han har blivit slagen, misshandlad misstrodd och baktalad. Men Gud har hållit sin hand över honom under alla år och beskyddat honom. Efter Ebola-krisen som drabbade både Guinea och andra länder i Västafrika, upplevde Oury att Gud sa till honom att vi på ett särskilt sätt skulle satsa på att nå imamer i Guinea och i lydnad har han lagt mycket tid på att söka de muslimska prästerna och i dialog delat evangelium. Men Gud har också på ett övernaturligt sätt lett imamer i vår väg genom kampanjerna vi haft men också en och en på andra vägar. Frukten har varit överväldigande!

För bara några veckor sedan fick jag en rapport som gjorde att jag genast ringde Oury för att höra vad som hänt. Han berättade då att han som han brukar, hade predikat på den lokala radiostationen i Mamou där han bor. En imam hade då hört av sig från en av byarna utanför staden och ställt en massa frågor. Då svaren varit tillfredsställande för imamen bjöd han in Oury att tala i byn. Men väl där blev imamens fru och barn så uppretade över förkunnelsen om Jesus att de uppviglade hela byn mot Oury och hans två medarbetare. Hals över huvud fick de fly ut i djungeln när de uppretade byborna försökte tända eld på dem! Bilen brann upp, men våra medarbetare klarade sig undan och efter två dagar i djungeln lyckades de ta sig hem. Historien kunde ha slutat där och vi kunde tackat Gud för att de klarade sig helskinnade hem. Men väl hemma, ringer Ourys telefon. Det är imamen från byn som ber om förlåtelse för det som hänt. Han förklarar att han vill ta emot Jesus! Och så säger han, att när han nu förstår vad som är sant kan han inte längre bo kvar i byn. Så sagt och gjort. Nu bor den före detta imamen hemma hos Oury och tränas att förkunna de glada nyheterna om Jesus!

Under samtalet kommer det fram att det faktiskt redan bor två andra före detta imamer hemma hos honom som kommit till tro under året! Vi upplever att det är en särskild besökelsetid nu bland fulanifolket och vi fortsätter att i tro sträcka oss mot den fullmogna skörd som är större än vi kan förstå. Avslutningsvis vill jag bara uppmuntra dig som troget står med i vårt arbete att denna jul be lite extra för alla de av våra medarbetare på olika fält i världen som trots svåra umbäranden och förföljelse, genom ditt stöd och Guds nåd faktiskt får se Guds rike bryta fram med kraft.

Om Herren rör ditt hjärta att vara med och ge en särskild gåva till stöd för medarbetare som t ex Oury som vi lönar varje månad så har vi ett särskilt konto för det: Plusgiro 54 97 73-0

Jonas Andersson, missionsdirektor

| Nyhetsbrevsartikel

Vi rekryterar för de onådda folkens skull

posted by:Anton Karlsson on

En måndagseftermiddag i december sätter jag mig på kontoret tillsammans med Peter Ek. Han är 56 år gammal och bor i Sävsjö med sin fru. Tillsammans har de 5 barn och 5 barnbarn. Efter årsskiftet kommer Peter börja jobba som Gå ut missions missionskoordinator, och jag tar tillfället i akt till en liten pratstund.

Peter växte upp i ett kristet hem i Stora Marhult, i Tibro kommun. Familjen var med i Missionskyrkan, men det var inte förrän han mött sin blivande fru som han kom till tro. – Hon sa att om jag blir frälst så skulle vi kunna fortsätta träffas. Annars är det här sista gången vi ses, berättar Peter. – Jag hade varit med i scouterna och i ungdomsarbetet, men hade aldrig på riktigt överlämnat mig till Jesus.

På frågan om vad han tycker om att göra på fritiden, svarar Peter skämtsamt att han tycker om att slåss. Svaret nyanseras när han förklarar att han tränar Krav Maga, som är en israelisk sport i självförsvar. Scouting och friluftsliv tycker han också är kul och han har nyligen tagit jägarexamen. En annan hobby är att tillverka knivar i garaget.

Peter började sin yrkesbana som militär, redan när han var 17 år gammal. Men efter att han kommit till tro och blivit döpt i vatten och Helig Ande, valde han en annan bana. En lista över hans erfarenheter skulle bli lång. Han har nämligen varit i lika många länder som antal år han är fyllda (56 stycken!). Han har arbetat i flera olika svenska församlingar, bl.a. med Livets ords missions arbete i 10 år. Läst Livets Ords tvååriga Bibelskola samt pastorsutbildning. Under en tid jobbade han med en utländsk organisation som både sysslade med tryck av kristen litteratur till ca 100 länder och understödde inhemska evangelister i 20-talet länder. Närmast har han jobbat i en organisation som trycker Bibel- och lärjungatränings-material till ca 40 olika länder.

Jag frågar Peter vad han kommer ha för arbetsuppgifter i sin nya tjänst och vad han ser mest fram emot. –Övergripande så kommer arbetet innebära att jag sköter kontakten med evangelisterna och med våra inhemska medarbetare ute på fältet. I väst sätter vi ofta våra projekt före relationerna. Men när man jobbar med kontakter på missionsfältet är relationerna A och O. Det är det här jag tror att jag är bra på, och jag ser det som en styrka i att vara lite äldre än många av evangelisterna i Gå ut mission. Jag önskar få vara en pusselbit i att utrusta en ny generation för mission. Eftersom jag inte börjat jobba än så är det svårt att exakt beskriva hur mina arbetsuppgifter kommer se ut. Mycket kommer utkristallisera sig efter hand. Men wow, vad jag ser fram emot detta! Det dunkar i hjärtat!

Anton Karlsson, evangelist och samordnare för Ung Missionär

| Nyhetsbrevsartikel

Missionärer med världen i sikte

posted by:Anton Karlsson on

Den 22-23 så tog den årliga missionskonferensen för ACE (Association of Campaign Evangelists) rum i Nässjö på Hotel Höglandet. Detta var den 16e konferensen sedan den Nordirländske missionären Richard Gunning grundade nätverket år 2002. 

ACE är ett nätverk där vi i Gå Ut Mission finns med och består utav ett 40-tal missionärer från flera olika organisationer och länder som arbetar strategiskt för att nå de onådda och förlorade! I ACE så lägger vi även mycket tid på att uppmuntra, stötta och nätverka med varandra då vi tror att vi kan ha en större inverkan om vi samarbetar. För 2 år sedan tog Jonas Andersson över ledarskapet för nätverket och det har hänt en del sen dess. Bland annat har personer från andra typer av missionsarbete än just kampanjmission kommit och gett input. En större samverkan mellan olika tjänstegåvor i kristi kropp växer nu fram i ACE. Dessutom har nätverket från att ha varit främst nordeuropeiskt, nu blivit globalt och växer med nya organisationer och länder representerade. Årets konferens var fantastiskt Vi var deltagare ifrån 9 nationer som hade en underbar tid tillsammans! Det är verkligen något speciellt när flera evangelister kommer tillsammans med exakt samma längtan och mål, nämligen att att se Jesu missionsbefallning avklarad och uppfylld. Under konferensen så ledde Hillsong Jönköping lovsång och starka stunder av bön och överlåtelse till uppdraget ägde rum och vi blev alla väldigt inspirerade till att gå och satsa ännu mer för Jesu namns skull! En sak som jag tycker är så bra med ACE är att det ges mycket tid åt att nätverka och dela erfarenheter med varandra, något som jag ser som så oerhört värdefullt och viktigt. Det tillsammans med en stark Gudsnärvaro och glädje över uppdraget som är givet till oss präglade verkligen årets konferens. Jag ser redan fram emot nästa år med stor förväntan!

Simon Lundgren, evangelist

| Nyhetsbrevsartikel

Vad händer Jonas?

posted by:Anton Karlsson on

Nu händer mycket i organisationen! Läs här en intervju med vår missionsdirektor:

Vad händer just nu i hjärtat på Gå ut missions föreståndare?

Just nu är det mycket som ska avslutas och summeras inför årets slut. Samtidigt jobbar jag med budget och planering inför nästa år. Under nästan 2 års tid har jag upplevt den Helige Andes maning om att be utifrån Hebreerbrevets 11e kapitel och 27e vers. Om att liksom få se det osynliga. Vi har tillsammans fått se så mycket ske i det fysiska under året som gått som Herren först har visat oss i det osynliga. Det är fortsatt den bön jag bär i mitt hjärta varje dag, nu också inför 2018.

 

Vad är dina bästa minnen från 2017?

På ett personligt plan var det när vår efterlängtade son kom till oss den 4 juli. Han är vårt löftesbarn enligt ett ord vi fick från Herren ett år tidigare när vi var i sorg efter ett dramatiskt missfall. Verksamhetsmässigt måste det vara när våra Pionjärelever från Guinea vittnar om hur Gud i ett av deras seminarier för pastorer har tänt en eld i pastorernas hjärtan att nå en onådd folkgrupp som vi i Gå ut mission har bett och arbetat i över ett år för att börja nå in i på allvar. Då grät jag också av glädje.

 

Kan du berätta om vad som händer i Gå ut mission?

Just nu står vi i en mycket expansiv fas med många nya satsningar in i för oss nya länder, nya sätt att arbeta, nya sammarbetspartners ute i fält och i Sverige, många nya medarbetare som ansluter sig till GO Team och att jag äntligen får en högerhand! Skratt. Jag gläder mig mycket över att vi i styrelsen tagit beslut om att anställa Peter Ek som ny missionkoordinator. Han kommer att jobba nära mig och ta många av de arbetsuppgifter jag hade innan jag tog över huvudledarskapet för organisationen. Redan i detta nummer av vårt nyhetsbrev kan man läsa mer om Peter. Vi kommer också att presentera flera andra nya medarbetare som redan synts i våra brev, de kommande månaderna.

 

Hur många länder satsas det på i det kommande året?

11-13 länder beroende på hur saker utvecklar sig.

 

Vad är GO team?

GO Team är en förkortning av Go Out Team och är namnet på Gå ut missions medarbetarnätverk för både anställda och ideellt engagerade. Allt sedan starten har de 5 tjänstegåvorna varit något som vi talat och undervisat mycket om i organisationen och hur de kan och ska samverka i missionen och församlingsgrundande. Ändå är det främst evangelistens gåva som tydligt profilerats. Gå ut mission är och förblir en starkt evangelistisk organisation. Det finns i vårt andliga DNA och en sådan smörjelse vilar över hela strukturen. Men jag har upplevt att Gud utmanat och uppmanat mig att på olika sätt skapa en plattform för den mångfald av gåvor vi redan har i organisationen. GO Team blir ett forum där jag hoppas att vi, ännu starkare ska kunna ta tillvara på de fem tjänstegåvornas distinkta särart i de personer och gåvor som bär på Gå ut missions värderingar och tydliga kallelse.

 

Hur kan man bli en del av GO Team?

Vi inbjuder alla som vill komma till Nässjö den 17e mars. Då kommer vi i samband med vårt årsmöte ha en Gå ut mission-dag där man kan få en inblick i vad det kan innebära att vara en del av GO Team. Sedan är det på individuell basis en dialog som förs med Gå ut missions ledning om man vill ställa sina gåvor till organisationens förfogande.

Vad är den största utmaningen i det nya året för Gå ut mission?Pengar. Vi tar en stort troskliv det här året, med fler missionssatsningar än på länge. Samtidigt så nyanställer vi en missionskoordinator för att möta utmaningarna i vårt ständigt växande missionsarbete och ökande medarbetarskara. Men jag skulle också vilja säga att en stor utmaning är att resa upp ett ännu starkare böneunderstöd. Vi har märkt av så mycket attacker av olika slag på medarbetare och deras familjer de senaste åren och detta tänker jag mycket på. Vi behöver fler som överlåter sig till regelbunden förbön för alla delar av vårt arbete både långt borta och hemma. Vi vet att bönens makt är stor och utan den som motor kommer vi inte långt.

Vad ser du fram emot 2018?

Att vi genom strategiska missionskampanjer ska nå in i fler helt onådda folkgrupper, så att minutvisaren flyttas fram på klockan som anger timmen då Jesus kommer tillbaka!

 

Vad gör dig mest stolt över att leda och vara en del av Gå ut mission?

Den genuina Jesuskärlek som genomsyrar alla medarbetare och totalöverlåtelse till att nå de onådda folken. Jag älskar att få stå i ett sammanhang där grundinställningen är att ingenting är omöjligt och där ständigt nya lärjungar tränas och människor förlöses till tjänst. Ett sammanhang där centrum är Jesus, vårt budskap alltid är korset och där samarbete med hela Kristi Kropp är en hederssak. Det är en stor förmån att få leda ett sådant arbete.

 

| Nyhetsbrevsartikel

Höghöjdsträning i Sydostasien

posted by:Anton Karlsson on

Väl blivit infekterad av det smittsamma missionsviruset är det svårt att bli av med det! När jag och Linnéa träffades för spenderade vi vår första helg tillsammans på en missionskonferens och där bestämde vi att mission på borta och hemmaplan är det som vi vill ge våra liv för.

Med fyra barn och diverse förnödenheter gungade vi iväg med vår Opel mot första anhalten: Oslo flygplats på väg mot lilla landet Laos. Mycket var fortfarande oklart då vi åkte iväg. Vår tro var att Gud skulle leda oss att hitta de platser och sammanhang där vi kunde vara till välsignelse i detta land med 112 onådda folkslag.

I huvudstaden mötte vi elever på en bibelskola som vi fick uppmuntra att förbli i Jesus och hans plan för dem att gå ut och bära frukt. Pastorn på platsen delade sina längtan att träna unga människor till att återvända till sina byar och plantera församlingar. Han drömmer om att få se en församlingsrörelse utifrån nya församlingar liknande det som hände i Sverige under tider av väckelse.

Vi kom till byn Vang Vieng. Kyrkobyggnader är ovanligt men i den här byn hade församlingen lyckats bygga ett kapell. Dock inte utan problem. Fyra familjer kom till tro år 2000. I början kunde de inte sjunga tillsammans utan enbart be pga. det starka förtrycket och motståndet. En av församlingens äldste berättar om hur han fick sitta två månader fängslad, kedjad till händer och fötter, för sin tro. Han berättar leendes om hur många fler familjer som kom till tro efter att han kom ut från fängelset. För oss som lyssnar känns deras berättelser som mer autentisk, biblisk kristendom där det finns en väsentligt högre prislapp för att följa Jesus än det vi ofta är redo att betala i väst. Församlingen består idag av 40 familjer från stammen Khamouk.

Samtalen med ledarna i byn, hembesök och dopp i lagunen ledde till att vi kom iväg senare än planerat. Vi visste inte riktigt att vi skulle förbi ett större bergsmassiv för att ta oss upp till vår nästa anhalt; Luang Prabang. Vi följde rekommendationerna och tog den “nya” vägen. Den skulle vara betydligt snabbare. Men den “gamla” vägen skulle vara tryggare. Suzukin fick visa vad den gick för. Upp och ner för bergsvägarna. Det mörknade på och nu mötte vi inte så mycket medtrafikanter längre. Det fanns inga affärer eller bensinstationer som kunde inge lite extra trygghet. Bensinen, skulle den verkligen räcka hela vägen över bergen? Plötsligt försvinner vägen framför oss. All asfalt var bortspolad och underredet på bilen skrapar i på ett mycket otäckt sätt. Jag försökte påminna mig om Jesus ord: “Och se jag är med er…” Jesus är vår starkhet och vår trygghet var vi än hamnar! Väl framme på hotellet i Luang Prabang efter många långa timmars körning över bergen i mörkret så kände vi en sån enorm tacksamhet till Herren för hans trofasthet och nåd mot oss.

I Luang Prabang hade vi glädjen att besöka en av stadens sju huskyrkor. Pastorn i huskyrkan blev frälst efter att hans fru blivit mirakulöst helad från en hjärtsjukdom. Nu är de 50 personer i församlingen som möts 3 gånger i veckan. Men detta har polisen just satt stopp för, med förklaringen att det är fel att samlas i ett hem. De försöker fortsätta med samlingarna på söndagarna. Ingen form av evangelisation är tillåten. Myndigheterna har full koll på de troende. Men kärleken från Jesus går inte att stoppa!

Vi känner stor tacksamhet för veckorna vi haft nåden att få vara i Laos. Vi känner oss burna av era förböner! Vill du vara med och fortsätta be om nåd och kraft för de troende i Laos att fortsätta ta evangeliet vidare till varje onådd by och folkgrupp?

Andreas och Linnéa Holm, församlingsplanterare och missionär

 

| Nyhetsbrevsartikel

Tillväxt i Thangakele

posted by:Anton Karlsson on

20-22 oktober hade vi kampanj i bergsbyn Thangakele i Sri Lanka. Mötena var fantastiska och redan första kvällen fick vi verkligen uppleva genombrott. Många gav respons på frälsnings-inbjudan och vi fick se flera mirakler!

Den 16:e landade vi på flygplatsen i Negombo, utanför huvudstaden Colombo och möttes av intensiv värme. Därefter väntade en bilresa upp genom serpentinvägarna i Sri Lankas bergsbygd. Det var fantastiska vyer över teplantagen samtidigt som åksjukan gjorde sitt. Efter 5 timmar var vi framme i staden Nuwera Eliya och höjdskillnaden på 2000 m.ö.h gjorde sig påmind. 13 grader varmt, tunn luft och dimma.

I Nuwera Eliya har Svensk Pionjärmission sin bas i Sri Lanka. Där driver de en bibelskola och gör flera kampanjer på strategiska platser i mindre bergsbyar utanför staden. Många av bergsbyarna är isolerade och helt onådda och det är dem SPM fokuserar på. I Gå ut mission är vi glada att få stötta detta viktiga arbete genom gemensamma kampanjer. Vi var i byn Thangakele och vi fick verkligen se Gud göra mirakler!

Vi fick se många mirakler och det började med vädret. Det hade regnat hela veckan före kampanjen och det slutade inte förrän vid lunchtid samma dag som vi skulle börja och teamet fick bygga scenen i ösregn. Platsen var ett fält med packat grus, och där stod vatten över stora delar av fältet bara några timmar före kampanjen. När vi sedan kom dit sken solen och hela fältet hade torkat upp. Därefter var vi inte hindrade av vädret en enda gång under hela kampanjen.

Kampanjen var tre kvällar lång och antalet besökare ökade för varje dag. Jag och Mikael Boman turades om att predika och vi fick verkligen se Guds genombrott i denna bergsby! Gud verkade i människor till frälsning och Han gjorde flera mirakler. Först ut att predika var Mikael, han talade starkt om hur Gud skapade en perfekt värld. En värld som fienden sedan förstörde innan Jesus kom för att sätta folket fria. Många gensvarade till inbjudan och redan första kvällen fick vi se flera under och tecken. En kvinna hade haft svåra magbesvär under lång tid och besökt flertalet läkare men inget hade hjälpt. Hon berättade hur all smärta försvann när vi bad för henne! En annan kvinna var demonbesatt, hon låg på marken, sprattlade och skrek men blev fri i namnet Jesus!

Vidare under andra kvällen predikade jag utifrån hur Jesus helar en lam man i Matteusevangeliet 9:e kapitel. Fler kom till tro och fler blev helade. En hinduisk man hade varit med om en jordbruksolycka där han hade fått sin högra axel förstörd. Han kunde inte lyfta den men blev under andra kvällen fullständigt helad! Han kom upp på scenen och vittnade för sina grannar om hur Jesus rört vid hans kropp och att han nu tror på Jesus! Det är så starkt när byborna själva berättar om vad Jesus gjort.

Sista kvällen predikade Mikael om hur Jesus ser, helar och upprättar den blinde tiggaren Bartimeus. Det var många nya besökare på detta möte och de flesta gensvarade på inbjudan till frälsning. När mötet sedan var slut kom det fram en lite pojke som var döv på sitt ena öra. Efter handpåläggning fick han full hörsel!

Vi tänker tillbaka på en fantastisk tid i Sri Lanka och tackar Jesus för alla som kommit till tro. Ungefär 300 personer besökte kampanjen och vi är så tacksamma över att invånarna i dessa små bergsbyar fått chansen att höra och gensvara till evangeliet. Vi har fått veta att den lokala församlingen hade ett uppföljningsmöte strax efter kampanjen. Där närvarade 120 personer som fått ett möte med Jesus på kampanjen och utav dem har 60 fortsatt komma till kyrkan varje vecka. Stort tack till dig som varit med i bön och sponsring och även stort tack till Svensk Pionjärmission som arbetar bland de onådda i Sri Lanka.

Daniel Bäckrud, evangelist

| Nyhetsbrevsartikel

GUINEA Dieke: Seger efter seger!

posted by:Anton Karlsson on

Det fortsatte att regna lite lätt, men efter en stund upphörde det helt! Tack för bön! Vi hade en stark förmiddag på seminariet, Linus undervisade om tjänande ledarskap och att stå tillsammans i tjänst. Vår kontaktperson Oury fortsatte på det temat och Gud gjorde mycket i pastorerna hjärtan och för enheten dem emellan.Ikväll var det lite mindre människor på mötet, människor kan ha stannat hemma på grund av regnet. Men det var fortfarande omkring 2500 personer på plats som trotsade regnet på grund av sin hunger efter Jesus! Linus höll warmup och jag predikade om att Jesus är världen ljus och bjöd in människor att följa Jesus in i ljusets rike och lämna mörkret bakom sig. Massor av människor gensvarde och världens ljus fick flytta in i deras hjärta! Fortsatt massor av helanden, bl.a. En kvinna som varit blind i 15 år som fick sin syn tillbaka! Tack Jesus! Och tack för att ni står med oss i bön, vi gör det här tillsammans. /Teamet genom Emma Mauritzon

| Kampanjblogg, Team Pionjär | Taggar: ,

GUINEA Dieke: Mycket folk!

posted by:Anton Karlsson on

Vilken dag vi har haft! Emma undervisade pastorerna i Dieke om vår identitet i Kristus och att alla är kallade till tjänst. Kampanjmötet var fantastiskt! Simon predikade om änkans son som Jesus väckte till liv och stora massor fick väckas till andligt liv ikväll! Det är för mycket folk för att vi ska kunna skriva uppföljningslappar, utan pastorerna presenterar sig och berättar var deras kyrka ligger och vi uppmuntrar alla att söka sig till kyrkorna. En pastor förklarade “åk mot berget, så ser du ett gult hus med tre mangoträd utanför och små svarta och vita hönor som springer omkring”. Hoppas många hittar dit! Med bland pastorerna fanns församlingsplanterare som ska starta sju nya kyrkor i och runt Dieke! Imorgon predikar Emma och Linus undervisar på seminariet.Fortsätt be för oss!Teamet genom Lina Cucca

| Kampanjblogg, Team Pionjär | Taggar: ,

GUINEA Dieke: Kampanjen igång!

posted by:Anton Karlsson on

JESUS BLIR UPPHÖJD I DIECKÉ!Vi har haft en helt fantastisk första dag! På förmiddagen träffade vi pastorerna i staden, bad tillsammans och åkte runt tillsammans till staden ledare, borgmästaren och företagsledare och bad för dem och bjöd in dem till kvällen.Omkring 8000 personer var med under hela kvällen, många från den helt onådda Manya-stammen! Simon höll warmup och Lina predikade evangeliet med kraft och berättade hur Jesus tog vår plats och dog för oss, tusentals gav gensvar på frälsninginbjudan! Många blev helade ikväll, personer som aldrig gått började gå, en kvinna hade bara kunnat gå med hjälp av käpp, nu dansade hon på scenen utan att stödja sig på något! En man med förlamad arm blev helt helad och en flicka med smärtor i magen. Alla människor ropade och prisade Jesu namn! Gud förvandlar Diecké den här veckan och vi är så glada att få vara en del av det och samarbeta med pastorer och församlingsplanterare här i staden. Be om fortsatta genombrott för Guds rike! / Teamet genom Emma

| Kampanjblogg, Team Pionjär | Taggar:

GUINEA Dieke: Teamet framme!

posted by:Anton Karlsson on

Svettiga och något dammiga av vägdammet är teamet nu framme i Dieké på stället de kommer bo under kampanjveckan, efter över två dygn på resande fot (sedan de flög från Köpenhamn). Nu får de en middag och möjlighet till en välbehövlig dusch! Be för seminarierna som startar imorgon förmiddag och för första kampanjmötet där Lina Cucca kommer predika evangeliet så det dånar! Be om en riktig genombrottskväll och att många från Manya-folket ska möta Jesus!

| Kampanjblogg, Team Pionjär | Taggar: ,

GUINEA Dieke: På väg utan bagage i bagaget!

posted by:Anton Karlsson on

Vi befinner oss just nu på de Guineanska vägarna och beräknas vara framme i vårt mål, Diecké, nära Liberias gräns ikväll! Vi mår bra och är lite utvilade efter att ha sovit en natt utmed vägen. Tyvärr kom inte Emma och Linas incheckade bagage fram så be gärna en bön för att flygbolaget ska köra ut dem till oss. Imorgon kör vi igång med seminarier på förmiddagen och den första kampanjkvällen! Vi är taggade och förväntansfulla! Tack för att ni står med i bön /Teamet genom Emma

| Kampanjblogg, Team Pionjär | Taggar: ,

Linn säljer planscher för att sprida budskapet

posted by:Anton Karlsson on
| Okategoriserade