Fyra dagar bland Rabha-folket

Publicerad 4 april 2018 | Nyhetsbrevsartikel

I delstaten Assam, Indien bor flera hinduiska stamfolk och ett av dem är Rabha. I november förra året hade jag och min fru Felicia förmånen att leva tillsammans med dem i fyra dagar. Vi bodde hemma hos en familj och fick verkligen komma nära deras kultur och se hur de lever sina liv.

Samtidigt som det för oss var en utmanande livsstil att bo i deras enkla hyddor så lärde vi oss väldigt mycket. Framför allt fick vi se en glimt av hur det är att leva som kristen minoritet i en nationalistisk, hinduisk kontext. Nu när jag sätter mig ner för att återberätta detta i skrift går det kalla kårar utmed ryggen på mig. Människorna vi mötte bekänner sin tro med sitt liv som insats och de lider enorm förföljelse. Det blev fyra dagar av mitt liv som jag aldrig kommer att glömma.

Mannen i familjen vi bodde hos är en av Gå ut Missions medarbetare i Assam. Han kan inte längre räkna hur många gånger han har blivit misshandlad för evangeliets skull. Han var först i sin by att komma till tro och förföljelsen började i hans egen familj där han försökte visa Jesu kärlek så gott kan kunde. Allteftersom tiden gick kom hans familjemedlemmar till tro en efter en och till slut lät hela familjen döpa sig. Nu är deras hem en husförsamling som samlas varje kväll efter att mörkret lagt sig för att tillbe sitt enda hopp och sin livsglädje, Herren Jesus Kristus. Under bilresan till denna plats fick vi höra många berättelser. Bland annat berättade vår tolk att en ung kvinna nyligen blivit mördad på grund av sin tro. Vår tolk beskrev hur det troligen var hennes egna grannar som utfört mordet för att sedan kasta liket på järnvägen som passerar i skogen utanför byn. Tolken berättade också att polisen inte visat något intresse av att sätta dit mördarna, det var ju trots allt ”bara en kristen” som hade dött. Detta var hemskt att bara höra men två dagar senare fick jag uppleva något jag aldrig varit med om tidigare.

Vi satt ner tillsammans med en husförsamling. Där fanns bland annat en man och hans dotter. De berättade för oss att det var deras dotter, syster och familjemedlem som hade blivit mördad. Berättelsen vi hört i bilen hade självklart varit gripande men detta var något helt annat. De grät. Vi grät. Och tillsammans gick vi för att besöka kvinnans grav. Hon hann bara bli 20 år innan hon föll offer för den hindufanatiska rörelse som nu härjar över så gott som hela Indien. Dagen därpå besökte vi en annan familj som fått en vision om att bygga en kyrka. De hade sparat pengar och börjat samla byggmaterial för att konstruera en lokal att samlas i. När de hade lagt grunden för byggnaden stoppades byggnationen av de hinduiska byborna. De sade till familjen att ”om ni lägger en enda sten till den här byggnaden så dödar vi er allihop”. Nu samlas de i hemmen istället.

En annan familj vi besökte hade fått hela sitt hus totalförstört. De började då om på en helt ny tomt och byggde upp alltihop ifrån början. Det var hjärtskärande att höra deras berättelse och jag frågade dem vad det var som fick dem att ta beslutet att följa Jesus, när de visste vilka konsekvenser det skulle få. De svarade mig: ”Därför att evangeliet är sant”. Och det här är det fantastiska i allt detta. Trots all denna hänsynslösa förföljelse har de kristna ett underbart hopp om himlen. De vet att de en dag ska få stå inför Herrens tron och välkomnas in i paradiset. De träffas till bön varje dag och de tar varje chans de får att vittna för andra människor. Rörelsen av husförsamlingar växer och de får döpa familj efter familj.

I denna by hade Gå ut Mission kampanj år 2011. Där samlades in uppföljningskort ifrån ca 200 hinduer. 50 av dem lät sig döpas kort efter kampanjen. Efter det har församlingen döpt ytterligare 150 personer. Efter denna kampanj har det alltså blivit en församling som själva evangeliserat och fördubblat antalet döpta, två gånger på 6 år. Detta trots förföljelsen som jag just berättat om. Jesus är fantastisk och han verkar även där det kan se helt omöjligt ut. Jag och Felicia tackar Rabha-folket för allt de lärde oss under dessa fyra dagar!

Daniel och Felicia Bäckrud

Läs vidare

De senaste inläggen

Fler inlägg