När jag var 15 år fick jag frågan om att åka ut på en missionsresa med Young missionaries. De följande åren fick jag samma fråga, men gång på gång blev svaret nej. Det var inte förrän jag hade fyllt 20 år och gått ett år på bibelskola som jag vågade kasta mig ut och svara ja på frågan. Det var en resa till Thailand där upplägget var att vi skulle besöka alla möjliga sorters platser för att berätta om Jesus.

Skolor, marknader, flera olika event och helt plötsligt var vi inne på högsta våningen av ett bankkontor. Allt för att bjuda in till frälsning och koppla ihop de som hade tagit ett beslut att följa Jesus med det lokala pastorsparet i staden. Redan första dagen fick jag chansen att predika. När jag väl stod där, framför en stor skara elever på en skola i staden Mukdahan insåg jag något jag tidigare hört, men aldrig helt förstått. Något som kom att prägla i stort sett hela min tillvaro och livsmening; – Det finns människor runt om i hela världen som aldrig hört talas om Jesus och jag kan få vara med och ändra på det!

Var och en som åkallar Herrens namn ska bli frälst. Men hur ska de kunna åkalla den som de inte har kommit till tro på? Och hur ska de kunna tro på den som de inte har hört? Och hur ska de kunna höra om ingen predikar? – Rom 10:13-14

Detta är syftet med Young missionaries. Vi i Gå ut mission vill helt enkelt träna unga i att förstå vikten av mission och att de kan göra mission. Gud har ingen åldersgräns för tjänst i Hans rike och det vill vi att YM ska spegla. Det främsta verktyget vi använder oss av är våra missionsresor för 15- till 20-åringar under sommar- och höstloven. När det inte är skollov har vi även andra sätt att träna den unga generationen för ett liv i mission. I mitten av april anordnade vi för tredje gången ett missionsläger på vårt kontor i Nässjö.

Helgen bestod bland annat av undervisning, gemenskap, studioteknik och tolkträning. Varje dag avslutades med live-sända möten till Pakistan, där ungdomarna fick vara med och betjäna genom vittnesbörd, warm up och bön för sjuka. Under dagarna tillsammans fick vi vara med om att Gud gjorde fantastiska saker. Ungdomarna berättade flera gånger om hur deras bild av mission nu hade breddats och att deras hjärtan började slå för de människor som går förlorade utan att höra det glada budskapet. Det absolut häftigaste var att se de unga deltagarna ta nya steg i tro. De delade härliga vittnesbörd om hur Gud hade varit trofast igenom deras liv och höll peppande warm ups för att bygga förväntan och skapa tro i Pakistan. Deras insats gav klockrena upplägg till oss predikanter, Julia Linnell, Andreas Cucca och jag själv.

Under mötena fick vi se en stor respons på inbjudan till frälsning hos det muslimska folket. Sista kvällen vittnade en kvinna om att en tumör på hennes rygg hade krympt och försvunnit under bönen för sjuka. Framför hela folkskaran vittnade hon om att Jesus hade helat henne! Dagarna blev helt enkelt en succé för Guds rike och nu pågår det viktiga uppföljningsarbetet av våra lokala medarbetare.

När jag ser dessa tonåringar frimodigt berätta om Jesus och be för sjuka börjar jag fundera på varför jag inte vågade åka ut med YM när jag var 15 år. Jag tror att den främsta anledningen var att jag kände mig för ung. Men under de senaste åren har jag förstått att även de yngsta kan göra mission. Gång på gång chockar Gud mig med hur unga de kan vara som Han väljer att använda för att utbreda sitt rike. Under bönen för sjuka fick vi tre kunskapens ord om sjukdomar och krämpor som Jesus ville hela i Pakistan. En fot, en axel och allvarlig magsmärta. Den äldsta som Anden talade till var 15 år och den yngsta var Andreas dotter Lily, snart 3 år. Så som Gud hade talat blev det. När det var dags att testa sina kroppar och komma upp på scenen för att visa upp sitt mirakel, hade just det skett.

Låt ingen se ner på dig för att du är ung, utan var en förebild för de troende i allt du säger och gör, i kärlek, tro och renhet. – 1 Tim 4:12

Joel Lundgren, evangelist, huvudledare YM

Min första digitala predikan

Joel Pettersson gick Team Pionjär förra året och är i år en av våra ledarträningselever. Läs här hans rapport från sin första kampanjpredikan i vår studio!

Den femte mars var det dags för ännu en digital kampanj i Indien, Assam. Där skulle jag för första gången ta predikan och förmedla budskapet om Jesus. Otroligt nervöst försökte jag komma på vad jag skulle predika kring och efter några dagar av bön kände jag starkt för att jag skulle predika kring den blödarsjuka kvinnan och hur hon sträckte sig efter Jesus i tro. När jag hade bestämt mig för att tala från den texten kändes allt mycket lättare och en text började arta sig. Nervositeten släppte lite och jag kände att Gud talade och hjälpte mig med texten. Jag blev påmind om att det inte har något med mig att göra utan att det bara är Gud som leder människor till frälsning.

Innan mötet skulle börja fick jag lite sistaminuten-information kring vilka folkgrupper som skulle finnas i den byn där kampanjen hölls. Det blev berättat för mig att en av dem folkgrupperna brukar vara ganska hårda och att dem vanligtvis inte svarar på frälsningsinbjudan så snabbt. Där var min nervositet tillbaka och jag började tänka på vad jag skulle göra ifall ingen gav gensvar på inbjudan att följa Jesus. Återigen blev jag påmind om att det inte handlar om mig utan bara om Gud!

Jag höll min predikan, tekniken flöt på och jag kände mig inte alls nervös när jag talade. Men sen kom inbjudan till frälsning som jag hade varit orolig för. Jag gjorde min inbjudan och förväntade mig kanske inte att någon skulle räcka upp sin hand, men när jag hade ställt frågan så räckte den ena efter den andre upp sin hand och ville ge sina liv till Jesus!

Sedan bad jag och Daniel Bäckrud för helande i Jesu namn och vi bad att de skulle sträcka sig efter Jesus så som kvinnan med blödarsjukan gjorde. Efter det kom människor fram och berättade om hur Jesus hade helat dem från smärta under mötet. Armar som inte gick att böja på tidigare kunde nu röra sig helt fritt!

Gud leder människor till frälsning och vi har fått nåden att vara med i arbetet. Jesus fick återigen visa mig hur stor Han är och att Han inte är beroende av oss utan vi av Honom. Gud kan använda vem Han själv vill, även en nervös människa som mig.

Arvid Sjögren, 15 år

Vad gör du på fritiden? – Klättrar, går i skolan och spelar musik.

Hur kändes det livesända mötet till Pakistan?  – Det kändes jättespännande att snacka till dem. Det var mycket bättre än jag hade tänkt. Det var bra kommunikation med tolken och det mesta gick väldigt bra.

Är det något speciellt du lärt dig? – Jag har lärt mig supermycket om mission och predikan. Hur viktigt det faktiskt är att vi gör detta och vilken välsignelse vi kan få vara för andra människor i nöd.

Vad var helgens höjdpunkt? – Helgens höjdpunkt var att få se och höra om vittnesbörden. Det var bland annat flera som vittnade om att de hade fått sin syn återställd efter vi hade bett.