Pionjäreleverna berättar

Publicerad 26 januari 2018 | Nyhetsbrevsartikel, Team Pionjär

Pionjäreleverna berättar om sina intryck från kampanjen i Fulbari Netrakona:

Annie Nikrin:

När jag och Clara gick ner från scenen in i folkmassan så trängde sig massor av människor fram och ville att vi skulle be. Vi insåg snart att vi inte skulle kunna be för alla som kom fram. Då kom en kvinna framsläpandes med sin man. Vi förstår att han var lam och inte kunde gå själv. ”Han är mycket sjuk” sa de som visste vem han var. En kille som var med oss ville verkligen att vi skulle be för mannen. ”Snälla be för honom, han kan inte gå!” Då sa jag till honom ”DU kan be! Gud bor i DIG också!!”. Han föll direkt ner på sina knän och lade sina händer på den lame. Vi behövde gå från platsen så vi sa till honom att han skulle fortsätta att be. När vi hade börjat gå, så sprang killen efter oss, och var så fylld av glädje. ”TACK för att ni sa att jag kunde be! Den lame mannen kan gå nu! Han kan gå nu!” ropade han. De människor stod runt omkring honom och ropade ”Halleluja!” för alla såg det fantastiska mirakel som vår kärleksfulla Gud gjorde den kvällen

 

Clara Johansson:

Det är med stor förundran och tacksamhet till Gud som jag ser tillbaka på kampanjen i Bangladesh. Bengaler som aldrig har hört talas om Jesus fick möta Guds kärlek för första gången. Människor som inte kunnat gå på flera år kunde hoppa och dansa av glädje för att de har blivit helade i Jesu namn! En lam man började gå. Blinda fick synen tillbaka. En cancertumör försvann. Lokala ungdomar fick tränas och utrustas för tjänst i Guds rike, och inse att också DE har Helig Ande och kan bli används av Gud! Det finns ingenting som kan mäta sig med glädjen av att se någon ta emot Jesus. Tänk då när över 2000 bengaler får möta Gud… vilken fest! Heeelt otroligt. All ära till Jesus!

 

Hanna Philipsson:

Något jag kommer bära med mig länge efter kampanjen är detta: Gud håller ALLTID sitt ord! Innan vi åkte till kampanjen hade jag fått till mig att ögon skulle öppnas, och någon mer i teamet hade fått till sig att blinda skulle få sin syn. Vi satte oss på torsdagskvällen och bad att detta skulle ske på fredagen och jag tror jag talar för alla när jag säger att vi hade tro för det. Så kom fredagen, men vi fick inte höra om någon som fick sin syn tillbaka. Jag var ärligt talat besviken. Men på lördagen, medan vi väntade på att kampanjmötet skulle börja, kom det fram en kvinna som började tacka oss. Hon mumlade något på bengali som ingen av oss förstod, men efter lite halvdan tolkning av vår chaufför kom det fram att hon kvällen innan blivit helad på ena ögat. Hon hade varit blind i 6 månader. Gud höll sitt ord, även om inte vi fick se det direkt! Senare på lördagen var det ytterligare en kvinna till som fick synen på höger öga efter 3 år av blindhet.

Läs vidare

De senaste inläggen

Fler inlägg