Här går gränsen

Publicerad 30 mars 2019 | Nyhetsbrevsartikel

Jesus säger i Apg 1:8 att vi ska bli Hans vittnen. Gränsen för uppdraget gick först vid det lilla Judeen, sedan gick den vid Samarien. Geografiskt tydligt och enkelt. Men sedan säger Jesus: ”och till jorden yttersta gräns! Var ligger det, när jorden är rund?

Gräns” är enligt Wikipedia: beteckning på något som skiljer två områden, konkreta eller abstrakta från varandra. Gränser märks normalt ut. En gräns skapar alltså två områden. Ett konkret innanför eller utanför. Konkret skillnad mellan en troende folkgrupp eller en onådd folkgrupp. Och där, just där går jordens yttersta gräns

Färsk forskning från 2018 (joshuaproject.com) avslöjar den chockerande sanningen att 2,64 miljarder kristna faktiskt lever tillsammans i städer och byar med hela 40% av världens icke-troende. Nästan hälften av världens icke-troende finns alltså inom geografiskt, språkligt, kulturellt och sociologiskt räckhåll för oss! Resten av de icke-troende har så få kristna i sin folkgrupp att de behöver hjälp, varav hälften av dem i sin tur inte har några troende alls ibland sig. Dessa är det Jesus talar om, vid jordens yttersta gräns. Idag vet vi exakt var den gränsen går. De är vår generation av kristnas allra viktigaste prioritet. Jag hoppas att din följdfråga nu blir ”Var finns dom? Vi måste ju dit!” Jo, majoriteten av dem bor i östra Asien, i Nord- och Västafrika samt i Mellanöstern. Förstår du nu varför du månad efter månad får läsa om Asien och Afrika i det här nyhetsbrevet? Det är inte slumpen eller allmän reslust som gör att Simon Lundgren, Ellen Göthberg och Clara Johansson just nu (27-31 mars) håller en kampanj för den onådda folkgruppen Fulani i staden Telimele, Guinea. Utan det handlar om strategi och lydnad gentemot orden om jordens yttersta gräns. Och själva orsaken till att Simon Lundgren och Nilson Fereira reser till Indiska Assam om tre veckor och håller ledarträning är att där finns en av världens högsta koncentration av onådda folkgrupper. Just de yttersta gränserna är orsaken till att Daniel Bäckerud med team om en månad landar med helikopter bland några av de sista onådda folkgrupperna på Afrikas ö, Madagaskar och varför jag och mitt team på fem personer samtidigt reser till en liten by utanför staden Dinajpur i Bangladesh.

Förstår du varför vi måste fortsätta vädja om din hjälp och ditt ekonomiska stöd? Det behövs en dubbel insats från våra understödjare för att nu klara detta. Vi står nämligen med tåspetsarna på jordens yttersta gräns!

Richard Lundgren

Läs vidare

De senaste inläggen

Fler inlägg